Tjänstemannainlägg

Rättsstaten i vardagen

Den finländska rättsstaten står på en stark grund. Rättsstaten fungerar när dess strukturer är i skick och medborgarna har förtroende för rättsstaten. Detta kräver kontinuerligt arbete.

Rättsstaten lever i tiden, och det är nödvändigt att den utvecklas över tid. Just nu är det aktuellt att säkerställa att den finländska rättsstatens strukturer är kriståliga.

I justitieministeriets tjänstemannakår framhåller vi två saker: tryggandet av en fungerande rättsstat och stärkandet av demokratin. De utgör grunden för rättsstaten i vardagen. Rättsstaten finns till för oss alla.

​​​​​​​

1. En fungerande rättsstat tryggas

Rättsstaten i vardagen syns i hur vars och ens rättsskydd tillgodoses. För närvarande tillgodoses rättsskyddet inte tillräckligt bra i medborgarnas vardag. Behandlingen av ärenden tar för lång tid. Rättegångar är för dyra för alltför många människor. Därför är det svårt att ta till exempel tvister som gäller boende eller arv till domstol.  

Riksdagen har nyligen behandlat redogörelsen för rättsvården, som innehåller en lägesbild för rättsstaten i vardagen och åtgärder för att förbättra den. Riksdagen ansåg enhälligt att situationen måste förbättras. Och detta kommer att ske.

Vi har precis fått en betydande tilläggsresurs för rättsvården. Det här innebär att vi kan anställa mer personal och nå de mål för behandlingstiderna som skrivits in i redogörelsen. Men det här är bara minimi. Det är viktigt att inkomstgränserna för rättshjälp höjs och finansieringen av biträdesarvoden ökas. Endast på detta sätt kan vi få fler människor att föra sina ärenden till domstol.

Även förvaltningsstrukturerna bör omvärderas. Vi har redan vidtagit åtgärder som syftar till ett bättre samarbete mellan justitieförvaltningsmyndigheterna.

Fängelsenätverket bör ses över. Målet är att vårt land ska ha säkrare och effektivare fängelser. Samtidigt kan fängelsernas antal minskas från nuvarande 28. Allt detta ökar fångvårdens effektivitet och sparar pengar.

2. Demokratin och jämlikheten stärks

Förtroendet för demokratiska institutioner är samhällets hörnsten. Finland har styrkor inom detta som vi i högre grad bör ta in i det internationella demokrati- och rättsstatsarbetet. I världen finns det redan för många exempel på försämringar i garantierna för rättsstaten och demokratin.

Det ska finnas beredskap att se över grundlagen, om det krävs för att stärka rättsstaten och demokratin. Valsystemet måste uppdateras.

En fungerande demokrati bygger på jämlika möjligheter att delta. Det krävs mod av oss myndigheter för att hitta nya sätt att delta och för att kunna engagera även de yngre. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och samernas rättigheter som urfolk ska säkerställas.

Ett levande och kriståligt civilsamhälle är en viktig del av det demokratiska samhället. Det är viktigt att civilsamhället fungerar och mår bra i Finland även i fortsättningen.

Minoriteter och personer i sårbar ställning måste i högre grad involveras som jämlika medlemmar i samhället. Alla ska ha samma möjligheter att utbilda sig, få arbete och delta. Civilsamhällesorganisationerna har en nyckelroll i att nå dem som löper risk för utslagning.

3. Säkerheten ska ökas och brottsligheten förebyggas

Polisen får kännedom om en halv miljon brott per år, för vilka det föreskrivs straff i strafflagen. Antalet har under de senaste åren hållits på ungefär samma nivå. Också våldssituationen har hållits på samma nivå, trots att det allvarligaste våldet har minskat. Antalet brott mot liv har minskat sedan 1990-talet.

Även ungdomsbrottsligheten har minskat under de senaste 20 åren. Våldsbrottslighet bland personer under 21 år började dock bli vanligare år 2020. Detta märks tydligast i den yngsta åldersgruppen.

Vi måste ingripa i den ökande ungdomsbrottsligheten. Brott begås av en liten grupp unga med många slags bakomliggande riskfaktorer. Vid sidan av det straffrättsliga ansvaret kan nyckeln till framgång hittas i ett smidigt samarbete mellan olika myndigheter.

Strafflagen bör uppdateras. Användningen av ungdomsstraff bör ökas och bestämmelserna om vapenbrott utvecklas så att gängen och den organiserade brottsligheten beaktas bättre i strafflagen. Även juridiska personers straffansvar och det straffrättsliga tjänsteansvaret måste ses över.

I en rättsstat är det nödvändigt att brotten behandlas tillräckligt snabbt. Vi måste öka användningen av åtalsuppgörelser, utveckla bötesförfarandet och förbättra samarbetet mellan myndigheterna.

4. Kvaliteten på och resurserna för lagberedningen säkerställs

Ett välfungerande samhälle kräver en välfungerande lagstiftning. För regeringen är en revidering av lagarna ett centralt sätt att förändra samhället.
 
Ingen god lagstiftning uppstår om vi inte satsar mer på lagberedningen.

Lagberedningen måste vara öppen. Öppenhet tar tid, men den hör till det finländska samhällets hårda kärna och är en central byggsten för förtroendet.

Öppenhet bidrar till effektivitet. Öppenhet underlättar godkännandet av den färdiga lagen. Det är viktigt för att den nya lagen ska få önskat genomslag.

En större öppenhet och delaktighet i lagberedningen gör lagarna starkare. Informationsunderlaget breddas och synvinklarna blir mångsidigare. Det är viktigt att beakta detta när lagen utarbetas.

Kärnan i lagberedningen är en yrkeskunnig tjänstemannakår.

I nuläget byter lagberedarna ofta jobb. Detta äventyrar lagberedningens kvalitet. Vi måste fästa vikt vid rekryteringen, introduktionen, utbildningen och välbefinnandet i arbetet. Nya tekniska lösningar kan underlätta arbetet och locka nya generationer till en karriär inom lagberedning.

Lagstiftningen blir aldrig färdig. Lagarna lever i tiden och bör förändras över tid. Att lagarna uppdateras är viktigt, i synnerhet i nuläget när samhället förändras i snabb takt.

5. Digitala tillvägagångssätt främjas

Digitaliseringen är vardag för oss finländare. Den utgör också kärnan i affärsverksamheten för många framgångsrika företag.

I lagstiftningen bör man undanröja hinder som motverkar en mer omfattande användning av digitala lösningar. Lagstiftningen måste också skapa nya öppningar för bättre digitala tjänster.

Vi myndigheter måste också anpassa oss till att allt färre vill komma till ämbetsverken för att sköta sina ärenden. Vi måste utveckla digitala lösningar så att man inte behöver komma till ämbetsverket för att få service.

Samtidigt är det nödvändigt att säkerställa rättigheterna och möjligheterna för dem som inte har möjlighet att använda digitala tjänster.

Vi behöver lagar där digitaliseringen på ett omfattande sätt kan utnyttjas i försäljningen av fastigheter och i användningen av lös egendom som säkerhet för skuld. Lagstiftningen måste också bidra till att förbättra de digitala tjänsterna inom intressebevakningen och i den tunga situation som vi står inför då en nära anhörig dör.

Det räcker inte att vi skärper oss i fråga om digitaliseringen av redan etablerade funktioner och tjänster. Vi måste fokusera på att skapa till exempel reglering som gäller decentraliserade och självständiga organisationer på nätet och andra motsvarande innovationer.

För att vi ska kunna utnyttja de nya möjligheterna på bästa sätt måste vi hela tiden bedöma lagstiftningen, ha beredskap att reagera på förändringar och förutse den framtida situationen.