Språkberättelsen beskriver hur de språkliga rättigheterna tillgodoses
Statsrådet har i dag beslutat att överlämna regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2025 till riksdagen. Berättelsen ger viktig uppföljningsinformation om nationalspråken och inhemska minoritetsspråk och om hur de språkliga rättigheterna tillgodoses.
Språkberättelsen för 2025 fokuserar på nationalspråkens situation i Finland, digitaliseringen, tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna inom rättsväsendet, de tvåspråkiga välfärdsområdenas verksamhet samt teckenspråkigas rättigheter. De viktigaste bakgrundsmaterialen till berättelsen är statistiska uppgifter, de barometrar för uppföljning av de språkliga rättigheterna som justitieministeriet beställt, de högsta laglighetsövervakarnas berättelser, språkgruppernas egna bedömningar samt olika ministeriers uppföljning av utvecklingen inom det egna förvaltningsområdet.
Under denna regeringsperiod främjas de språkliga rättigheterna genom det fortsatta genomförandet av de åtgärder som ingår i nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet, som godkändes som statsrådets principbeslut under den föregående regeringsperioden.
Axplock ur språkberättelsen
Digitaliseringen ökar inom alla samhällssektorer, även inom myndighetstjänsterna. Den tekniska utvecklingen och utvecklingen av artificiell intelligens kan stödja tryggandet av de språkliga rättigheterna, men också försvaga det praktiska tillgodoseendet av dem. I utvecklingen av nya tjänster och system beaktas vanligen endast finska, inte andra språk.
Bristen på tvåspråkig personal och svårigheter med rekrytering medför utmaningar för domstolarnas svenskspråkiga service. Antalet brottmål som handläggs på svenska har minskat under en längre tid, och svenskspråkiga verkar avstå från sin rätt att använda sitt språk i rätten. Man har dock strävat efter att utveckla domstolarnas service på svenska.
De utmaningar som gäller svenskspråkiga myndighetstjänster i stort syns också inom social- och hälsovården. De språkliga konsekvenserna av social- och hälsovårdsreformen kan ännu inte bedömas som en helhet, men det finns utmaningar i synnerhet i genomförandet av funktionshinderservicen för svenskspråkiga.
Trots att finska fortfarande är det vanligaste språket inom olika samhällsområden, har den ökade användningen av engelska påverkat nationalspråkens ställning i samhället. På ett allmänt plan har den ökade användningen av engelska en mer negativ inverkan på de svenskspråkiga tjänsterna än på de finskspråkiga tjänsterna. För finskans del syns konsekvenserna särskilt inom högskolorna. De brister som har observerats i modersmålsfärdigheterna har man försökt åtgärda genom att öka timresursen för modersmål och litteratur i grundskolan. Även undervisningen i det andra inhemska språket har utökats i högstadiet.
Satsningar har gjorts på undervisning i samiska, och antalet elever som deltar i undervisning på samiska har ökat. Det finns fortfarande brister i hur samernas språkliga rättigheter tillgodoses i myndighetstjänster, bland annat i fråga om myndigheternas medvetenhet och attityder.
Småbarnspedagogik och undervisning för teckenspråkiga barn och unga ordnas ofta med hjälp av tolkning eller en teckenspråkig assistent. Svårigheter att ordna undervisning på det egna språket beror på det begränsade antalet teckenspråkiga elever och lärare. Teckenspråk uppfattas fortfarande ofta som ett kommunikationsstöd snarare än som ett språk i sig. Trots att det fortfarande finns utmaningar i fråga om tolkning och tillgång till information beaktas teckenspråken bättre än tidigare i myndigheternas verksamhet.
Framsteg har gjorts i revitaliseringen av romani och karelska, och revitaliseringsprogram har publicerats för båda språken.
I språkberättelsen, som enligt språklagen sammanställs en gång per valperiod, ingår aktuell information om språkförhållandena i Finland, strukturerna som stöder de språkliga rättigheterna samt vilka konsekvenser förändringar inom förvaltningen har för olika språkgrupper. Utöver nationalspråken finska och svenska behandlar berättelsen särskilt de samiska språken, teckenspråken, romani och karelska.
Mer information:
Jasmiina Jokinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 150 056, [email protected]
Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2025