Minister Meri: Rättsvårdens verksamhetsförutsättningar tryggas trots det svåra ekonomiska läget
I planen för de offentliga finanserna 2027–2030, som statsrådet beslutade om i dag, anvisades justitieministeriets förvaltningsområde tilläggsfinansiering bland annat för att stärka brottsoffrens ställning. På grund av det svåra läget inom statsfinanserna innehåller planen nya besparingar som riktar sig mot ämbetsverkens ekonomi under ramperioden. På grund av rättsvårdens samhälleliga betydelse är besparingarna som riktas till justitieministeriets förvaltningsområde dock klart mindre än den allmänna linjen.
– Det är ytterst viktigt att rättsvårdens verksamhetsförutsättningar tryggas även i fortsättningen, trots sparåtgärderna. Inom justitieförvaltningen har processerna under denna regeringsperiod effektiviserats och produktiviteten förbättrats, och detta arbete kommer att fortsätta även framöver, säger justitieminister Leena Meri.
Brottsoffrens ställning förbättras
I planen för de offentliga finanserna anvisades justitieministeriets förvaltningsområde tilläggsfinansiering bland annat för att stärka brottsoffrens ställning.
De höjningar av brottsofferavgifterna som trädde i kraft vid ingången av året grundar sig på regeringsprogrammet. Under ramperioden förbättras brottsoffrens ställning genom att finansieringen av stödtjänster stärks ytterligare. På förslag av justitieministeriet riktas ett tilläggsanslag på 1,9 miljoner euro till stödtjänster för brottsoffer.
Också verksamhetsförutsättningarna för medling vid brott förbättras med 0,5 miljoner euro.
Övriga ändringar i finansieringen
För ersättningar till privata rättsbiträden anvisas ett tilläggsanslag på 13 miljoner euro för 2027 och ett årligt tilläggsanslag på 11 miljoner euro från och med 2028. Den högre utgiftsnivån beror i huvudsak på att antalet brottmål som sköts av privata rättsbiträden har ökat, på avvecklingen av domstolarnas köer, på att biträdenas arvoden har höjts samt på att antalet förordnanden till försvarare har ökat. Tilläggsanslag riktas också till särskilda utgifter, från vilka kostnader för översättning och tolkning betalas.
Genomförandet av lönetransparensdirektivet främjas genom att 270 000 euro riktas till jämställdhetsombudsmannen genom en intern överföring i statsbudgeten. Myndighetsuppgifterna i anslutning till genomförandet av direktivet medför en ökning av jämställdhetsombudsmannens tillsynsuppgifter.
Sjunkande omkostnader kräver fortsatt effektivisering
Sparbehovet inom justitieministeriets förvaltningsområde är i rambeslutet våren 2026 mindre än statens allmänna linje. Enligt regeringens riktlinje säkerställs att besparingarna inte riktas mot personal i serviceuppgifter inom de för medborgarna viktiga försvars-, säkerhets- och rättsvårdssektorerna. Utöver de permanenta omkostnadsbesparingar på cirka 32 miljoner euro som tidigare har genomförts inom förvaltningsområdet genomförs från och med 2027 nya besparingar på 4 miljoner euro, varvid den nya spareffekten uppgår till 16,5 miljoner euro senast 2030.
Under justitieministeriets huvudtitel uppgår anslagen under ramperioden till cirka 1,3 miljarder euro, varav valutgifterna utgör cirka 3,2—35,5 miljoner euro beroende på vilka val som hålls under året.
Under denna regeringsperiod har flera effektiviseringsåtgärder genomförts i syfte att göra straffprocessen smidigare, påskynda handläggningstiderna och uppnå besparingar. Dessa har till exempel varit att möjliggöra en utvidgad användning av distansförbindelser vid domstolarna, att utvidga tillämpningen av åtalsuppgörelse och bötesförfarandet samt att öka användningen av skriftliga förfaranden och elektroniska förfaranden. Effekterna av dessa åtgärder på verksamheten och ekonomin syns delvis med fördröjning. De sjunkande omkostnaderna under den period som omfattas av den nu beslutade planen för de offentliga finanserna förutsätter fortsatt effektivisering av verksamheten.
Mer information:
Teija Makkonen, statssekreterare, tfn 0295 150 251, [email protected]
Antti Leinonen, kanslichef, 0295 150 264, [email protected]