Ny lag ger möjlighet till ekonomisk gottgörelse vid dröjsmål med rättegång
Regeringen föreslår ett system där en part kan få gottgörelse av statens medel då rättegången oskäligt fördröjs. Parterna kan förebygga dröjsmål och påskynda rättegången genom att yrka att målet eller ärendet ska förklaras brådskande. De nya rättsmedlen gäller allmänna domstolar.
Statsrådet fastställde propositionens innehåll och propositionen överlämnas till riksdagen vid presidentföredragningen den 29 januari. Avsikten är att förbättra parternas rättsskydd och att uppfylla de förpliktelser som följer av Europarådets människorättskonvention.
Enligt människorättskonventionen har var och en rätt till en rättvis rättegång inom skälig tid, när det gäller att pröva hans rättigheter och skyldigheter eller anklagelser mot honom för brott. Om rättegången fördröjs, ska var och en kunna vända sig till en nationell myndighet för att få saken korrigerad.
Enligt propositionen kan tingsrätten i undantagsfall på yrkande av en part besluta att ett mål eller ärende ska förklaras brådskande, om det finns synnerligen vägande skäl för att det ska få förtur före andra mål och ärenden. Lagmannen vid tingsrätten avgör i allmänhet yrkanden om brådskandeförklaring. Vid prövningen beaktas bl.a. hur långt dröjsmålet dittills har varit samt målets eller ärendets art och betydelse för parten.
Gottgörelse för dröjsmål med behandlingen ska yrkas vid den domstol som behandlar huvudsaken innan behandlingen avslutas. Domstolen avgör yrkandet samtidigt som huvudsaken. Avsikten med gottgörelsen är att kompensera parten för den oro och osäkerhet som dröjsmålet har orsakat. Rättegångens längd och dröjsmålet samt gottgörelsens belopp bedöms på motsvarande grunder som i Europadomstolen. Gottgörelsen kan normalt vara högst 10 000 euro.
Sedan 2000 har Finland av Europadomstolen meddelats flera fällande domar på den grunden att rättegång inte har hållits inom skälig tid enligt människorättskonventionen. Domarna har i allmänhet gällt rättegångar i tviste- eller brottmål.
Många olika metoder används för att få rättegångarna att löpa smidigt, bl.a. görs tingsrätternas beslutssammansättning mångsidigare och utvecklas domstolarnas ledning och arbetssätt. Också tingsrättsreformen, som träder i kraft 2010 och förstärker och förstorar tingsrätterna, gör verksamheten effektivare.
Närmare upplysningar:
lagstiftningsråd Tatu Leppänen, tfn 09 160 676 78
(e-post: [email protected])
Regeringens proposition finns i pressmeddelandet på webbsidorna www.om.fi