Rättegångsbiträdens verksamhet ska bli tillståndspliktig
Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår att endast en advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett rättegångsbiträde med tillstånd ska få verka som rättegångsombud eller rättegångsbiträde. De yrkesetiska skyldigheterna ska gälla alla jurister som sköter brottmål och tvistemål i domstolarna, och deras verksamhet ska också övervakas mer effektivt än för närvarande. Arbetsgruppen som bedömde behörighetsvillkoren för rättegångsbiträden överlämnade sitt förslag till justitieminister Tuija Brax.
Syftet med reformen är att förbättra kvaliteten på advokatverksamheten vid rättegångar och möjliggöra ingripandet i felaktigt förfarande. Förslagen ska förbättra rättsskyddet. De ska också för sin del underlätta domstolarnas och åklagarnas arbete samt göra rättegångar smidigare och snabbare.
Nuförtiden uträttar uppskattningsvis 700 sådana jurister ärenden vid domstolarna som de vägledande reglerna om god advokatsed inte berör och som inte lyder under Finlands advokatförbund och justitiekanslern. Det finns cirka 2 000 advokater och offentliga rättsbiträden i Finland. Dessutom är advokaterna ansvariga för tillsyn över de jurister som arbetar i deras advokatbyråer och sköter rättegångsärenden. Antalet sådana biträdande jurister är cirka 400.
Arbetsgruppen föreslår att tillståndssystemet ska tillämpas också på barnskyddsärenden vid förvaltningsdomstolen och vid högsta förvaltningsdomstolen där rättsskyddskraven är framhävda.
Tillstånd krävs dock inte om rättegångsombudet eller -biträdet står i arbetsförhållande eller tjänsteförhållande till en part. Även obestridliga fordringsmål kan fortfarande skötas av andra personer än jurister. Däremot ska nära släktingar inte längre utan tillstånd få verka som rättegångsombud eller rättegångsbiträde i domstolen.
Parterna ska fortfarande få företräda sig själva i domstolarna med ett undantag. Arbetsgruppen föreslår att det skavara obligatoriskt att använda ett lagkunnigt biträde när man ansöker hos högsta domstolen om återbrytande av lagakraftvunnet beslut av en domstol. I praktiken är dessa ansökan sällan framgångsrika och de förutsätter särskild juridisk kompetens.
Behörighetsvillkoren och tillsynen ska skärpas
Behörighetsvillkoren för rättegångsombud och -biträden ska skärpas genom att förutsätta att rättegångsombud och -biträden också har praktisk erfarenhet eller en advokatexamen utöver en juridisk examen. Enligt förslaget ska minst ett års arbetserfarenhet räcka.
Tillståndet ska beviljas av en oberoende rättegångsbiträdesnämnd som består av fyra ledamöter som företräder domstolarna samt den juridiska forskningen och undervisningen. Ändring i nämndens beslut får sökas hos domstolen. För närvarande bedömer den domstol som behandlar ärendet biträdets behörighet i vart och ett fall.
Enligt förslaget ska tillståndsansökan göras inom två år från det att lagen träder i kraft.
Det är nytt att även ombuden och biträdena med tillstånd ska iaktta de centrala skyldigheterna som ingår i god advokatsed. Utöver justitiekanslern ska deras verksamhet övervakas också av en tillsynsnämnd som verkar i samband med advokatförbundet. Nämndens oberoende ska framhävas och rättegångsbiträden med tillstånd ska också vara representerade i nämnden. Såsom för närvarande ska verksamheten finansieras genom avgifter som tas ut av de övervakade.
Tillsynen ska huvudsakligen grunda sig på klagomål, men domstolarna ska också kunna göra en anmälan om ett biträdes förfarande som är i strid med biträdets skyldigheter. För närvarande kan domstolen ingripa endast i de grovaste fallen genom att förvägra biträdet rätt att uppträda i målet.
Tillsynsnämnden ska kunna ge en anmärkning eller varning eller döma ut en påföljdsavgift på högst 15 000 euro som disciplinär påföljd. Påföljden för de mest allvarliga förbrytelserna ska vara återkallande av tillstånd. Rättegångsbiträdesnämnden ska fatta beslut om detta. Man ska ha rätt att hos Helsingfors hovrätt överklaga disciplinära beslut.
Den som har uteslutits ur advokatförbundet eller mistat sitt tillstånd kan inte beviljas ett nytt tillstånd förrän tre år har förflutit. Problemet är för närvarande att man inte kan göra slut på verksamheten av ett rättegångsbiträde som förfar felaktigt. Även en jurist som har uteslutits ur advokatförbundet kan fortsätta som rättegångsbiträde, om han eller hon inte längre använder advokattiteln.
Arbetsgruppens förslag ska nu skickas ut på remiss.
Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, justitieråd Hannu Rajalahti (högsta domstolen),
tfn 09 364 0000 (växel)
e-post: fö[email protected]
lagstiftningsråd Tatu Leppänen (justitieministeriet),
tfn 09 1606 7678
e-post: fö[email protected]