Den nya lagen ska förbättra medborgarnas möjligheter att delta i föreningsverksamhet
Det föreslås att föreningslagen ändras så att den bättre motsvarar behov av föreningar av olika form samt de krav som finns i dagens medborgar- och organisationsverksamhet och den tekniska utvecklingen. Medlemmarnas möjligheter att påverka ska ökas genom att tillåta distansdeltagande i förenings- och fullmäktigemöten. I synnerhet små föreningars behov beaktas i reformen.
Regeringen fattade beslut om lagförslagets innehålli dag och propositionen ska överlämnas till riksdagen vid presidentföredragningen den 22 december.
Enligt förslaget ska distansdeltagande i förenings- eller fullmäktigemöten per post, genom datakommunikation eller med anlitande av något annat tekniskt hjälpmedel vara möjligt, om föreningens stadgar tillåter det. Det ska förutsättas att rätten att delta och rösträkningens riktighet kan kontrolleras på ett sätt som är jämförbart med det förfarande som iakttas vid vanliga föreningsmöten. Reformen underlättar särskilt ungas deltagande i organisationsverksamhet.
Distansdeltagande ska vara möjligt både före mötet och under mötet. I fråga om partipolitiska föreningar ska distansdeltagande dock vara möjligt enbart under mötet. När det gäller viktigare ärenden ska det dock dessutom alltid hållas ett traditionellt möte.
Enligt förslaget ska man i föreningens stadgar kunna bestämma att tekniska hjälpmedel får användas också i sådana situationer där medlemmarna redan i dagens läge kan använda sin bestämmanderätt utanför mötet till exempel genom att rösta per post.
Till följd av lagändringen skulle en person som permanent bor utomlands kunna utses till en styrelse av en lokalförening eller en underorganisation av ett parti. Ändringen skulle främja utlandsfinländarnas möjligheter att delta i partipolitisk verksamhet. Medlemmarna i partistyrelser ska dock fortfarande vara bosatta i Finland.
Bestämmelserna om verksamhetsgranskning möjliggör fortsatt praxis med god lekmannarevision i små föreningar. Den föreslagna regleringen av verksamhetsgranskningen är mer allmän och kraven på verksamhetsgranskningens nivå är lindrigare än vid revision som utförs av CGR- och GRM-revisorer. Å andra sidan föreslås det att skyldigheten att använda CGR- och GRM-revisorer ska utvidgas så att den motsvarar kraven som gäller övriga privata samfund.
Bestämmelserna om styrelsens uppgifter och ansvar i fråga om föreningens bokföring och medelsförvaltning ska klargöras. Förslaget motsvarar dagens rättsläge och god föreningspraxis, men detaljerna framgår inte direkt av gällande föreningslag. Dessutom föreslås en uttrycklig bestämmelse om enhälligt beslut av föreningsmedlemmarna som motsvarar gällande rättsläge. Då skulle till exempel små föreningar kunna fatta beslut utan formellt möte om samtliga föreningsmedlemmar samtycker till detta.
Närmare upplysningar:
lagstiftningsråd Jyrki Jauhiainen, tfn 09 1606 7664
e-post: fö[email protected]