Resultaten av kartläggningen av relationerna mellan befolkningsgrupperna uppmuntrar till diskussion
Trust-projektet som leds av justitieministeriet syftar till att hitta modeller för att främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper på förläggningsorterna. Projektets andra fas bestod av en kartläggning av relationerna mellan befolkningsgrupperna, det vill säga hur goda relationer förverkligas på lokal nivå. Kartläggningen fokuserade särskilt på frågor som gäller tidig integrering av invandrarna och vad som kan utvecklas. Enligt utredningen är det bästa sättet att öka förtroendet och främja kontakter mellan den finska majoritetsbefolkningen och invandrarna att ordna möjligheter till interaktion.
Rapporten Hur går det för oss? En kartläggning av relationerna mellan befolkningsgrupperna i Finland ? med fokus på förläggningsorter publicerades i dag.
Kartläggningen gällde sju förläggningsorter (Forssa, Huittinen, Lieksa, Nurmijärvi, Uleåborg, Tammerfors och Torneå). Kartläggningen baserade sig på en enkät till kommuninvånarna om de lokala relationerna mellan befolkningsgrupper samt intervjuer med asylsökande och personer som arbetar med invandrare. Därtill har det i orterna gjorts medieanalyser i synnerhet i fråga om nyhetsbevakningen som gäller asylsökande och invandrare.
Modellen för goda relationer mellan befolkningsgrupper bygger på tanken om att människor som hör till olika befolkningsgrupper lever tillsammans i det finska samhället och har förtroende för varandra oberoende av vilka utgångspunkter och vilken bakgrund de har. Attityderna och interaktionen mellan de olika grupperna inverkar på trygghetskänslan samt viljan och förmågan att delta i samhällets verksamhet.
Goda relationer består av fyra delområden: attitydklimat, känslan av trygghet, interaktion och delaktighet. I fråga om dessa delområden visade kartläggningen följande resultat:
Attitydklimat
Finland behöver en mer omfattande och sansad medborgardiskussion och informationsspridning på olika forum. Medierna bör sträva efter en lösningsinriktad nyhetsrapportering som även presenterar bakgrundsinformation. Kommunernas beslutsfattare och lokala politiker har en viktig roll när det gäller det allmänna attitydklimatet och trygghetskänslan. "Invandrararbetet" bör vara en del av kommunens normala serviceverksamhet och innefatta kompetens för bemötande av människor med olika bakgrund.
Känslan av trygghet
Attitydklimatet har blivit hårdare vilket återspeglas i trygghetskänslan. En tredjedel av asylsökandena som intervjuades för kartläggningen hade upplevt diskriminering eller trakasserier. De anställda och frivilliga vid förläggningarna upplevde att de inte kan berätta öppet var de jobbar, eftersom detta leder till att de blir utsatta för kritik eller till och med trakasserier. I stads- och serviceplaneringen bör man beakta frågor som gäller differentiering och segregation. Genom planering kan man också inverka på människors möjligheter till interaktion och delaktighet.
Interaktion
Interaktion är en viktig del av goda relationer mellan befolkningsgrupper, men det inte finns tillräckligt med tillfällen för kontakter. Gemensam verksamhet och att möta varandra är bra sätt att minska fördomar. Också i skolor och andra läroanstalter bör fortsättningsvis satsas på färdigheterna att främja likabehandling, identifiera rasism och respektera mångfalden bland människor. I intervjuerna framhävdes också behovet att höra och bemöta de olika parterna även i svåra situationer.
Delaktighet
Hörandet av invandrarna och invandrarorganisationer i ärenden som gäller deras eget liv bör stärkas ytterligare. Deltagande i beslutsfattandet förutsätter förutom resurser även en känsla av delaktighet och kännedom om kanalerna för påverkan. Dessutom ska man i kriterierna för beviljande av projektfinansiering för organisationer och föreningar betona projektens inverkan på relationerna mellan olika befolkningsgrupper.
Rapporten är avsedd att fungera som inspiration för att främja en politik för goda relationer mellan befolkningsgrupperna och som stöd för jämställdhetsplaneringen i kommunerna och i hela Finland.
Trust-projektet som finansieras av EU fortsätter med lokala projekt som bygger på resultaten av kartläggningen. Projektet pågår till slutet av år 2018.
Ytterligare information:
Mia Luhtasaari (justitieministeriet), projektkoordinator, tfn 02951 50130
Laura Jauhola (Owal Group), seniorkonsult, tfn 050 443 1841