Ändringar som träder i kraft vid ingången av 2026 inom justitieministeriets förvaltningsområde

justitieministeriet
Utgivningsdatum 22.12.2025 12.42
Typ:Pressmeddelande

Flera lagändringar träder i kraft den 1 januari 2026 inom justitieministeriets förvaltningsområde. Det tidigare pressmeddelandet har korrigerats den 22 december och texten om verkställighet av böter har ändrats.

Lagstiftningen om vapenbrott revideras

Lagstiftningen om vapenbrott har uppdaterats så att den bättre motsvarar säkerhetsutmaningarna i dagens samhälle. Från och med årsskiftet medför det i princip ovillkorligt fängelsestraff att bära ett otillåtet vapen på offentlig plats eller i ett fordon. Syftet med reformen är att bekämpa vapenbrottslighet och i synnerhet organiserad brottslighet.

Reform av vapenbrottslagstiftningen

Brottsofferavgifterna höjs

Brottsofferavgiftens belopp höjs med 50 procent. Målet är att trygga tillgången till stödtjänster för brottsoffer och att öka gärningsmännens ansvar för finansieringen av dem. Samtidigt svarar man på den allmänna kostnadsökningen och effekterna av inflationen.

Höjning av brottsofferavgifterna

Verkställigheten av böter förnyas

Med stöd av lagen om verkställighet av böter indrivs ett flertal av statens kontanta fordringar och andra påföljder som gäller egendom. Ändringarna gäller betalning och verkställighet av böter, brottsofferavgiften samt olika administrativa påföljdsavgifter, såsom avgiften för trafikförseelse.

Revidering av lagen om verkställighet av steg 1
Pressmeddelande av Rättsregistercentralen

Användningen av skuldkonvertering vid företagssanering främjas

Företagens ekonomiska svårigheter ska kunna lösas genom att under tydligare förutsättningar än tidigare tillämpa saneringsmetoden skuldkonvertering där en del av bolagets skulder omvandlas till ägarandelar. I praktiken innebär skuldkonvertering att borgenärer, vars fordringar måste reduceras för att sanera företagets ekonomi, kan få aktier i gäldenärsbolaget i stället, om de så önskar.
Republikens president avser stadfästa lagens ikraftträdande vid presidentföredragningen den 30 december 2025.

Skuldkonvertering vid företagssanering

Sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga genomförs

En temporär lag gör det möjligt att genomföra sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga åren 2026–2028. Målet med processen är att dokumentera rättskränkningar och diskriminering av döva och teckenspråkiga samt att lägga fram förslag för att främja försoning mellan staten och gemenskapen av döva och teckenspråkiga. Genom den temporära lagen skapas en rättslig grund för insamling av information och för behandling av information som hör till särskilda kategorier av personuppgifter.

Pressmeddelandet om regeringens proposition på finlandssvenskt teckenspråk
Sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga

Höjning av det skyddade beloppet vid utmätning av lön samt levnadskostnader som ska beaktas vid skuldsanering

Det skyddade beloppet vid utmätning av lön som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen indexjusteras. En indexjustering görs också av de oundgängliga levnadskostnader som ska beaktas när gäldenärens betalningsmån beräknas vid skuldsanering.

Justitieministeriets förordning om skyddade belopp år 2026 vid utmätning av lön som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen
Justitieministeriets förordning om bedömning av gäldenärens betalningsförmåga 2026

Lagändringar som kompletterar förordningen om politisk reklam träder i kraft 

Europaparlamentets och rådets förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam antogs den 13 mars 2024. De ändringar i Finlands lagstiftning som förordningen förutsätter gäller tillsyn och sanktionssystem och träder i kraft vid ingången av nästa år. Statens revisionsverk är den huvudsakliga tillsynsmyndigheten. Andra behöriga myndigheter är dataombudsmannen och Transport- och kommunikationsverket. 

Syftet med förordningen är att medborgarna bättre ska känna igen politisk reklam, lättare ska få information om vilka aktörer som ligger bakom reklamen och att de ska vara medvetna om när och under vilka premisser politisk nätreklam riktas till dem. Avsikten är också att skapa hinder för skadlig hybridpåverkan bland annat i samband med val och folkomröstningar.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar EU-förordningen om politisk reklam
Riksdagsbibliotekets informationspaket: Reglering av politisk reklam (på finska)