Anonym bevisning och polisers deltagande i kriminella sammanslutningar blir möjligt

Täckoperationsarbetsgruppen överlämnade sitt betänkande till justitieminister Johannes Koskinen och inrikesminister Kari Rajamäki i dag.

Med täckoperation avses att polisen infiltrerar t.ex. en kriminell sammanslutning i syfte att skaffa sig information för att förhindra, avslöja eller utreda brott. En polis kan då uppträda i något annat yrke eller under annan identitet. För närvarande får poliser inte delta i kriminella sammanslutningars verksamhet under en täckoperation. Denna begränsning ställer i praktiken till problem för polisens möjligheter att nästla sig in bland kriminella och att förhindra eller utreda allvarliga brott.

Tillstånd till brott kan fås i undantagsfall

Arbetsgruppen föreslår att domstolen skall kunna ge en polis som deltar i en täckoperation tillstånd att delta i kriminella sammanslutningars verksamhet. Förutsättningen är att föremålet för täckoperationen är ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse i minst tio år. Sådana brott är bl.a. grova narkotikabrott. Dessutom förutsätts att deltagandet i sammanslutningens verksamhet kan antas ha en synnerligen viktig betydelse för att förhindra, avslöja eller utreda brott.

Metoden är exceptionell och den behövs framför allt för att bekämpa allvarlig organiserad narkotikabrottslighet. Rätt för poliser att delta i kriminella sammanslutningars verksamhet gör det möjligt att skaffa information om den kriminella sammanslutningens uppbyggnad och om de personer som inte egentligen deltar i brotten, utan finansierar och leder verksamheten.

En polis som deltar i en täckoperation skall också kunna få tillstånd att delta i det brott som är föremål för täckoperationen, om brottet påbörjats eller det finns grundad anledning att anta att brottet skulle förövas även utan polisens medverkan. Deltagandet får emellertid endast gå ut på att t.ex. påverka tiden eller platsen för brottet. Polisens andel i brottet får inte vara avgörande.

I överraskande situationer skall en polis som deltar i en täckoperation också få delta i sådana brott som begås i samband med det brott som egentligen är föremål för täckoperationen. Förutsättningen är att deltagandet är nödvändigt för att förhindra att täckoperationen avslöjas och för att avvärja ett allvarligt hot som direkt riktar sig mot polismannens liv eller hälsa. Dessutom kan en polis som deltar i en täckoperation för att behålla sin trovärdighet vara tvungen att göra sig skyldig till t.ex. trafik- eller andra motsvarande förseelser för vilka man i allmänhet kan förvänta sig bara bötesstraff.

Polisen får inte delta i brott som riktar sig mot liv eller hälsa eller personlig frihet och inte i brott som kränker en annans sexuella självbestämmanderätt.

Domstolen kan bevilja tillstånd till deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet för högst sex månader åt gången. Till tillståndsansökan skall fogas en detaljerad plan för täckoperationen.

Rapporteringssystem i tre steg

Deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet skall rapporteras i tre steg. Polismannen skall rapportera om sin verksamhet till polisenhetens, i praktiken centralkriminalpolisens, chef. Denne skall varje år tillställa inrikesministeriet en utredning om verksamheten och ministeriet skall varje år avge en berättelse till riksdagens justitieombudsman.

Den som är misstänkt för ett brott skall ha rätt att i efterhand få veta att en polis som deltagit i en täckoperation har deltagit i det brott som är föremål för rättegång. Domstolen kan emellertid besluta att informationen inte behöver lämnas ut, om polisen eller hans eller hennes närstående av den anledningen skulle utsättas för allvarlig fara.

Staten skall vara skyldig att ersätta en skada som en polis som deltar i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet har vållat utomstående under täckoperationen. Inrikesministeriets polisavdelning skall underrätta den skadelidande om polisens andel i skadan.

Anonym bevisning möjlig vid allvarliga brott

Arbetsgruppen föreslår också att anonym bevisning skall tillåtas. Ett vittne skall kunna höras under en rättegång utan att hans eller hennes identitet avslöjas. Detta skall vara möjligt om ett allvarligt hot riktas mot vittnets liv eller hälsa. Anonym bevisning skall komma i fråga endast när åtalet gäller ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse iminst tio år. I praktiken skall man kunna tillgripa anonymitet i ärenden som gäller allvarlig organiserad brottslighet.

Syftet med anonym bevisning är att säkerställa att alla bevis som behövs för rättegången finns tillgängliga. Möjligheterna att utreda ett ärende ökar, om de som skall höras inte vägrar att vittna på grund av rädsla.

Meningen är att bestämmelserna om anonym bevisning skall tillämpas både på polismän och på andra som hörs som vittnen. Omständigheter som hänför sig till ett anonymt vittnes identitet behöver inte antecknas ens under förundersökningen av brottet, om avsikten är att han eller hon skall höras anonymt.

Domstolen beslutar om anonym bevisning skall tillåtas enligt ett separat förfarande, där domaren är en annan person än vid behandlingen av själva brottmålet. Sålunda känner varken den domare som behandlar brottmålet eller parterna till vittnets identitet. Domarens avgörande får nämligen inte grunda sig på material som parterna inte känner till.

Ett offentligt ombud bevakar den brottsmisstänktes rättsskydd när man beslutar att använda anonym bevisning. Det offentliga ombudet kan överklaga avgörandet genom vilket anonymitet har beviljats.

Ett beslut om att tillåta anonym bevisning skall vara hemligt 40 år efter att beslutet meddelades.

Olika alternativa anonymitetsgrader

Det skall kunna finnas olika grader av anonym bevisning. Enligt det enklaste alternativet hemlighålls vittnets namn och kontaktuppgifter, men han eller hon hörs normalt under rättegången. Vid behov kan vittnet höras endast via ljudkontakt. I de allra allvarligaste fallen kan ett anonymt vittne höras via ljudkontakt så att hans eller hennes röst förändras.

Det skall inte alltid vara nödvändigt att begränsa allmänhetens närvaro, även om ett anonymt vittne hörs under rättegången. Rättegångens offentlighet kan tryggas på så sätt att allmänheten bara får höra vittnets röst.

Utgående från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas rättspraxis föreslår arbetsgruppen att bevisvärdet av anonym bevisning begränsas så att en fällande dom inte enbart eller huvudsakligen får grunda sig på anonym bevisning.

Avvikande mening

Till täckoperationsarbetsgruppens betänkande hänför sig tre avvikande meningar.

Enligt den första av den borde bevisvärdet av anonym bevisning inte begränsas. I den andra avvikande meningen föreslås bl.a. att deltagande i en kriminell sammanslutnings verksamhet och anonym bevisning borde tillåtas på lindrigare grunder än de föreslagna. Dessutom motsätter man sig att staten skulle vara ersättningsskyldig för brott som begåtts av en polis under en täckoperation. I den tredje avvikande meningen understöder man över huvud taget inte arbetsgruppens förslag.

Täckoperationsarbetsgruppens förslag hänför sig till den regeringsproposition gällande en översyn av polislagen som just nu behandlas i riksdagen. Den propositionen innehåller bl.a. förslag till effektiverade möjligheter för polisen att skaffa fram information.

Ytterligare upplysningar:

lagstiftningsdirektör Jan Törnqvist (JM), tfn (09) 1606 7700

polisdirektör Jorma Toivanen (IM), tfn (09) 1604 2817

lagstiftningsrådet Kimmo Hakonen (IM), tfn (09) 1604 2875

överinspektör Keijo Suuripää (IM), tfn (09) 1604 3872

>> Täckoperationsarbetsgruppens förslag