Nytt skriftligt förfarande införs vid tingsrätterna

Strävan med reformen är att effektivera behandlingen av brottmål och möjliggöra ett förfaringssätt som är smidigare än det nuvarande i klara brottmål.

Förutsätter erkännande

I skriftligt förfarande kan behandlas vissa brott som den åtalade erkänt. För att förfarandet skall kunna användas förutsätts dessutom både den åtalades och ett eventuellt brottsoffers samtycke. Polisen frågar redan i samband med förundersökningen preliminärt efter samtycke. Åklagaren eller tingsrätten utreder i samband med stämningsdelgivningen eller senare om den åtalade erkänner gärningen, avstår från sin rätt till muntlig behandling och går med på att saken avgörs vid skriftligt förfarande.

Det nya skriftliga förfarandet kan tillämpas på sådana brott för vilka det maximala straffet är fängelse i två år. Förfarandet är således möjligt vid nästan alla vanliga och lindriga brott. Exempelvis misshandel, grovt rattfylleri, stöld och förskingring kan avgöras skriftligt, om de övriga förutsättningarna för förfarandet föreligger.

Det straff som döms ut vid skriftligt förfarande kan vara fängelse i högst nio månader. Om den åtalade döms till fängelse i mer än sex månader, skall han eller hon ges möjlighet att avge en muntlig utsaga.

Målet kan inte behandlas vid skriftligt förfarande, om den åtalade har varit under 18 år när gärningen begicks.

Nya metoder för att minska antalet inställda rättegångar

I början av oktober införs också nya metoder som syftar till att minska antalet inställda huvudförhandlingar i samband med rättegångar i brottmål. Att en rättegång ställs in beror vanligtvis på att den åtalade är frånvarande.

I fortsättningen kan man trots den åtalades frånvaro höra vittnen, sakkunniga, brottsoffer eller en annan åtalad under huvudförhandlingen. Förutsättningen är att den åtalade har underrättats om detta i samband med stämningen. En person som redan hörts en gång hörs vanligtvis inte på nytt, utom när den åtalade har haft laglig orsak till frånvaron eller om domstolen anser att det är nödvändigt att höra personen i fråga på nytt. Också när man har hört ett vittne som den åtalade inte har underrättats om, skall hörandet upprepas på den åtalades begäran.

Nya grunder för att avsluta förundersökningen

Åklagaren kan bestämma att förundersökningen i ett brottmål skall avslutas, om kostnaderna för en fortsatt undersökning skulle stå i klart missförhållande till arten av det ärende som utreds och den eventuella påföljden, eller om det är övervägande sannolikt att åklagaren skulle låta bli att väcka åtal. Förutsättningen är dessutom att något viktigt allmänt eller enskilt intresse inte kräver att förundersökningen skall fortsätta.

Tidsfristerna för uppskov med huvudförhandlingen förlängs för att underlätta fortsatt förhandling. En person som hämtas till rättegången och tagits i förvar får berövas sin frihet högst fem dygn i stället för nuvarande tre dagar.

Brottsoffer får biträde oftare än nu

Från början av oktober kan för offer för våldsbrott förordnas ett rättegångsbiträde och en stödperson med statliga medel i flera fall än för närvarande. För närvarande kan ett biträde eller en stödperson förordnas endast för offer för sexualbrott, familjevåld och människohandelsbrott. I fortsättningen kan även offer för brott mot liv, hälsa eller frihet få ett biträde och en stödperson.

Hittills har biträde och stödperson varit alternativ, men efter reformen kan för offer för våldsbrott vid behov förordnas bägge. Stödpersoner börjar betalas ersättning på samma grunder som vittnen. Detta betyder att ersättningen sjunker.

Hörande per video möjligt i samband med häktning

Möjligheterna att använda tekniska hjälpmedel vid rättegångar utökas. Den som yrkas häktad kan höras personligen med hjälp av videokonferens. Man kan förfara på samma sätt när häktningsärendet behandlas på nytt. Detta minskar transporterna mellan fängelset och domstolen samt gör behandlingen säkrare.

Förberedelsesammanträdet i brottmål kan ordnas per telefon eller som videokonferens. Likaså får målsägandens ersättningsanspråk på domstolens begäran lämnas in även t.ex. per telefon.

Innan domstolen bestämmer om en åtalads sinnestillstånd skall undersökas, skall den genom en separat mellandom avgöra om det har visats att den åtalade har förfarit på det sätt som beskrivits i åtalet. Sålunda behöver inte sådana personer genomgå sinnesundersökning som senare konstateras oskyldiga.

Domstolen kan förelägga en person som stör rättegången en ordningsbot på högst 1 000 euro eller bestämma att han eller hon skall tas i förvar för högst 24 timmar.

Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Asko Välimaa, tfn (09) 1606 7708
lagstiftningssekreterare Kirsi Pulkkinen, tfn (09) 1606 7722
e-post: fö[email protected]

Justitieministeriets broschyr ”Rättegång i brottmål”: www.om.fi/11907.htm (Broschyren uppdateras 1.10.)
Polisens broschyr ”Uusi kirjallinen menettely rikosasiassa” (Nytt skriftligt förfarande i brottmål): www.poliisi.fi