Justitieministeriets förslag till anslag i statsbudgeten för år 2017

Justitieministeriets budgetförslag bereddes redan i maj, varför den inte inbegriper den minskningseffekt som konkurrenskraftsavtalet (-18 miljoner euro) har på anslaget för personalkostnader.

Rättsskyddet ska utvecklas och anpassas till den allt stramare ekonomin utifrån reformprogrammet för rättsvården för åren 2013?2025 och de riktlinjer som stakats ut på basis av det.

Antalet tingsrätter kommer att minska så att det i stället för dagens 27 enheter ska det bildas 20 större enheter. Målet är att förbättra lagstiftningsstandarden, att på ett mångsidigare sätt än hittills utnyttja domarnas kompetens och att effektivisera domstolarnas verksamhet. De negativa följderna av längre avstånd minskas genom att man skapar fler e-tjänster och utvecklar arbetsmetoder som är oberoende av ort.

Ostridiga fordringsmål och vissa andra civilrättsliga mål kommer att koncentreras till vissa tingsrätter.

Målet för utsökningsväsendets strukturreform är att utveckla informationssystemen, arbetsgången och organisationen. Enligt planerna ska projektet vara klart senast 2018.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde pågår fem stora reformer för att modernisera funktionerna med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Avsikten är att effektivisera domstolarnas, åklagarväsendets, utsökningsväsendets och Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. För utveckling av informationssystemen föreslås ett anslag på 17 miljoner euro för år 2017. Ytterligare föreslås det ett anslag på 3 miljoner euro för den utrustning som behövs för elektronisk hantering av material i de allmänna domstolarnas rättssalar.

För förvaltningsdomstolarnas och rättshjälpens utgifter som gäller asylsökandes rättsskydd och familjeåterförening reserveras 20 miljoner euro. Målet är att den genomsnittliga behandlingstiden i asylärenden i förvaltningsdomstolarna är under sex månader. Vid högsta förvaltningsdomstolen får den genomsnittliga behandlingstiden i utlänningsärenden som beviljas besvärstillstånd vara högst tio månader.

Den rättsliga rådgivningen utvecklas i en mer kundorienterad riktning samtidigt som möjligheterna att erbjuda rättshjälp och intressebevakning i form av distansservice utökas.

År 2017 ordnas kommunalval. Därtill pågår förberedelserna inför presidentvalet 2018 och landskapsvalet som är planerat att förrättas i samband med det.

Stödtjänster för brottsoffer ska ordnas på det sätt som förutsätts i offerdirektivet. Den statliga finansieringen av stödtjänster för brottsoffer ökas genom en avgift på 40?80 euro som tas ut av gärningsmännen. Medel anvisas bl.a. till Brottsofferjouren och telefonjouren för offer för våld i nära relationer.

För ersättningar för medel som fåtts som ekonomisk vinning av brott och som dömts förverkade till staten föreslås ett anslag på 8 miljoner euro. Detta belopp uppskattas motsvara det skadestånd som målsägarna i det s.k. WinCapita-målet yrkar på 2017.

Organiseringen av åklagarväsendet till ett ämbetsverk bereds så att den nya organisationen kan inleda verksamheten vid ingången av 2018.

Fängelseprojekt kör igång

Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet i det nuvarande fängelsenätet utvecklas. För Brottspåföljdsmyndigheten föreslås ett ytterligare anslag på 3,7 miljoner euro för att trygga verksamheten.

Till de nya fängelseprojekten 2017 hör en nybyggnad i kvinnofängelset i Tavastehus, en ombyggnad av fängelset i Kervo och en nybyggnad i Jyväskylä med lokaler för ett öppet fängelse och byrån för samhällspåföljder.

Ytterligare information:
Tapio Laamanen, ekonomidirektör, tfn 0295 150 290
Kari Kiesiläinen, överdirektör, tfn 0295 150 138 (frågor som gäller domstolarna)
Arto Kujala, överdirektör, tfn 0295 150 408 (frågor som gäller verkställigheten av straff och åklagarna)
E-post: fö[email protected]