Ändringarna i tvångsmedelslagen effektiviserar utredningen av allvarliga brott
Regeringen föreslår nya hemliga tvångsmedel och ändringar i förutsättningarna för häktning. Förslagen till ändringar i tvångsmedelslagen förbättrar myndigheternas möjligheter att utreda allvarliga brott och stärker därmed också säkerheten i samhället.
I överensstämmelse med regeringsprogrammet är målet med propositionen att tvångsmedelslagen i tillräcklig utsträckning ska stödja brottsbekämpningen. Propositionen möjliggör en mer omfattande användning av hemliga tvångsmedel i bekämpningen av organiserad och annan allvarlig brottslighet.
– Brottsligheten har förändrats och myndigheterna behöver effektiva verktyg för att bekämpa den. Det viktiga lagförslaget ger myndigheterna nya befogenheter, säger justitieminister Leena Meri.
Enligt propositionen ska det i tvångsmedelslagen tas in bestämmelser om hemlig genomsökning av platser och användning av deltagande informationskällor. Skjutvapenbrott fogas till de brott som utgör grund för användning av överskottsinformation.
Också förutsättningarna för häktning förtydligas med beaktande av högsta domstolens avgörande (HD 2024:20), som baserar sig på rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Häktning av en person som på sannolika skäl är misstänkt för brott ska alltid förutsätta att någon av de särskilda förutsättningar som anges i tvångsmedelslagen föreligger, till exempel risk för att personen drar sig undan, försvårar utredningen av saken eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Rättsläget ändras inte i detta avseende, utan det är fråga om att undanröja en oklarhet i lagen.
Dessutom föreslås en ny häktningsgrund som grundar sig på risken för äventyrande av liv, hälsa eller frihet. I den bedöms bland annat den brottsmisstänktes personliga förhållanden, såsom hans eller hennes beteende eller kopplingar till en kriminell gruppering samt huruvida gärningen riktat sig mot en försvarslös person eller en för den misstänkte tidigare okänd person. Det ska vara möjligt att använda grunden vid så kallade extra grova brott.
På grund av tvångsmedelslagens grundrättskänsliga karaktär har man i propositionens förslag beaktat och säkerställt behövliga rättsmedel.
De föreslagna lagändringarna bedöms inte ha några betydande konsekvenser för myndigheterna, men den nya regleringen förutsätter satsningar på att utveckla arbetssätten samt på utbildning av personalen.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft hösten 2026.
Mer information:
Joni Korpinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 012, [email protected]