Ny skriftlig straffprocess föreslås för tingsrätterna

Reformen föreslås av den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatt för att se över straffprocessen. Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till justitieminister Johannes Koskinen i dag. Målet med förslaget är att effektivera behandlingen av brottmål genom att möjliggöra ett förfaringssätt som är enklare än det nuvarande i klara brottmål. Samtidigt tryggas den misstänktes rättsskydd och ses det till att domstolarna behåller domsrätten.

Enligt arbetsgruppens förslag skall användning av skriftligt förfarande i fråga om erkända brott förutsätta samtycke av både den åtalade och ett eventuellt brottsoffer. Polisen skall redan i samband med förundersökningen preliminärt fråga om den misstänkte går med på skriftlig behandling. Tingsrätten skall på nytt utreda om den åtalade samtycker till förfarandet samt erkänner gärningen i det skede då åtalet blir känt. Den åtalade kan tillfrågas om saken t.ex. i samband med stämningsdelgivningen.

Det nya skriftliga förfarandet skall kunna tillämpas på sådana brott för vilka det maximala straffet är fängelse i två år. Förfarandet skall således vara möjligt vid nästan alla vanliga och lindriga brott. Exempelvis misshandel, grovt rattfylleri, stöld och förskingring skall kunna avgöras skriftligt, om de övriga förutsättningarna för förfarandet föreligger.

Straffet fängelse i högst ett år

Det straff som döms ut vid skriftligt förfarandet skall kunna vara fängelse i högst ett år. De grövsta gärningarna omfattas alltså inte av förfarandet. Inte heller i det fallet att någon samtidigt döms för flera brott får det sammanlagda fängelsestraffet överstiga ett år.

Om den åtalade har varit under 18 år när gärningen begicks, kan målet inte behandlas vid skriftligt förfarande. Det är viktigt att en ung person är personligen närvarande vid rättegången, eftersom det kan bidra till att han eller avhåller sig från att begå nya brott.

Det nya förfarandet frigör domstolens och åklagarens resurser för behandlingen av andra ärenden och påskyndar behandlingen. Muntlig huvudförhandling är till nytta i synnerhet i omtvistade mål där bevisningen är oklar. Också i mindre mål kan muntlig huvudförhandling fortfarande ordnas, om det är nödvändigt.

Vid tingsrätterna avgjordes 2001 sammanlagt nästan 70 000 brottmål vid egentlig rättegång. Enligt arbetsgruppens bedömning kunde kanske 30-40 % av dessa brottmål börja omfattas av det nya skriftliga förfarandet. I synnerhet åklagarnas arbetsbörda skulle minska, när de inte behöver delta i och förbereda sig för muntlig huvudförhandling.

Nya metoder för att minska antalet inställda rättegångar

Arbetsgruppen föreslår också flera olika sätt att minska antalet inställda huvudförhandlingar i brottmålsrättegångar. Att en rättegång ställs in beror vanligtvis på att den åtalade är frånvarande. Ställs rättegången in leder till att behandlingen av ärendena drar ut på tiden och övriga parter och vittnen måste ofta infinna sig till rättegången i onödan.

Enligt förslaget skall man under vissa förutsättningar trots den åtalades frånvaro kunna höra vittnen, sakkunniga, brottsoffer eller en annan åtalad under huvudförhandlingen. En sådan person som redan hörts en gång hörs vanligtvis inte på nytt under den fortsatta förhandlingen. Hörande skall dock ordnas på nytt, om den åtalade har haft laglig orsak till frånvaron eller om domstolen av särskilda skäl anser det nödvändigt.

Den åtalades frånvaro leder vanligtvis till att behandlingen av ärendet måste skjutas upp. Arbetsgruppen föreslår att tidsfristerna för uppskov skall förlängas för att fortsatt förhandling skall kunna ordnas smidigare än för närvarande. Den nuvarande uppskovstiden på högst 14 dagar förlängs till 30 dagar. Uppskovstiden 45 dagar, som baserar sig på särskilda skäl, förlängs till 60 dagar.

När den åtalade är under 18 år skall huvudförhandling hållas senast 30 dagar efter att brottmålet anhängiggjorts. För närvarande är tidsfristen två veckor, men ofta är det inte tillräckligt för att man skall hinna ordna huvudförhandling.

För att minska antalet inställda rättegångar föreslår arbetsgruppen dessutom att ett vittne eller någon annan som skall höras under vissa förutsättningar skall kunna hämtas till rättegången. Om det finns skäl att anta att personen i fråga inte annars infinner sig till sammanträdet, får han eller hon tas i förvar.

Rättegångsbiträde oftare än nu

Arbetsgruppen föreslår att ett rättegångsbiträde skall kunna förordnas för den som fallit offer för ett brott mot liv, hälsa eller frihet. För närvarande kan biträden förordnas endast för offer för sexualbrott eller familjevåld.

För offer sexual- och våldsbrott skall vid behov kunna förordnas en stödperson vid sidan av rättegångsbiträdet. För närvarande är biträde eller stödperson alternativ. Ett rättegångsbiträde förordnas om offret har ersättningsanspråk och en stödperson om det inte finns några ersättningsanspråk.

Till en stödperson betalas ersättning på samma grunder som till ett vittne. För närvarande betalas arvode och ersättning på samma grunder som till ett rättegångsbiträde.

Hörande per video möjligt i samband med häktning

Arbetsgruppen föreslår att möjligheterna att använda tekniska hjälpmedel vid rättegångar utökas. Den som yrkas häktad skall kunna höras personligen med hjälp av videokonferens. Man skall kunna förfara på samma sätt när häktningsärendet behandlas på nytt. Detta minskar transporterna mellan fängelset och domstolen samt gör behandlingen säkrare.

Förberedelsesammanträdet i brottmål skall kunna ordnas per telefon eller som videokonferens. Likaså skall målsägandens ersättningsanspråk på domstolens begäran få lämnas in även t.ex. per telefon.

Mellandom före sinnesundersökning

Innan domstolen bestämmer att en åtalads sinnestillstånd skall undersökas, skall den genom en separat mellandom avgöra om han eller hon har gjort sig skyldig till gärningen i åtalet. Sålunda skall inte sådana personer behöva genomgå sinnesundersökning som konstateras vara oskyldiga.

Om den misstänkte redan under förundersökningen har erkänt sin skuld, kan domstolen bestämma att han eller hon skall genomgå sinnesundersökning redan under förundersökningen eller före huvudförhandlingen.

Den som stör rättegången skall kunna tas i förvar

På grund av att ordningen allt oftare störs under rättegångar föreslår arbetsgruppen att domstolen skall kunna förelägga den som stör en ordningsbot på högst 1000 euro eller bestämma att han eller hon skall tas i förvar för 24 timmar.

Ytterligare upplysningar:

lagstiftningsrådet Asko Välimaa, tfn (09) 1606 7708

lagstiftningssekreterare Kirsi Pulkkinen, tfn (09) 1606 7722

finns på justitieministeriets webbplats, adress

>> Betänkandet (på finska) av arbetsgruppen för översyn av straffprocessen