Lagen om assisterad befruktning i kraft i september 2007

Behandling får ges alla kvinnor, om de allmänna kraven för behandling uppfylls. Parförhållande skall inte utgöra en förutsättning för behandling.

Assisterad befruktning förutsätter skriftligt samtycke av dem som genomgår behandlingen. Det är alltid en läkare som avgör om behandlingen skall ges och denne skall försäkra sig om att det inte finns några hinder för behandlingen. Behandling får inte ges om det är uppenbart att barnet inte kan garanteras en harmonisk utveckling. Behandling får inte heller ges om det finns skäl att misstänka att det är fråga om ett arrangemang med en surrogatföderska, dvs. avsikten är att adoptera bort barnet.

Fastställande av faderskap

Om assisterad befruktning ges ett gift par eller ett sambopar, blir i äktenskapet den äkta mannen och i samboförhållandet den manliga partnern far till det barn som föds som resultat av behandlingen. I samboförhållanden fastställs faderskapet på samma sätt som nu genom erkännande av faderskapet eller domstolens beslut. I dessa fall uppstår inget familjerättsligt förhållande mellan den som donerat könscellen och barnet.

När behandling ges en kvinna som inte lever i parförhållande med någon man behövs donatorns samtycke till att hans celler kan användas för denna behandling. Inte heller då kan donatorn fastställas vara far till barnet, om han inte uttryckligen har samtyckt till det.

Barnet har rätt att få veta sitt ursprung

Ett barn som fötts som resultat av assisterad befruktning har rätt att få veta donatorns identitet när barnet fyller 18 år. I lagen blandar man sig emellertid inte i huruvida föräldrarna berättar för barnet att han eller hon fötts som resultat av assisterad befruktning, eftersom det är en familjeintern angelägenhet.

Barnets föräldrar har inte rätt att få veta donatorns identitet. Ett undantag utgör moderns rätt att få uppgifter när hon har genomgått behandlingen ensam och donatorn har samtyckt till att han kan fastställas vara far. Likaså har den som donerat könscellerna endast i detta undantagsfall rätt att få uppgifter om den behandlade och det barn som fötts med hjälp av behandlingen.

Donatorns ställning

Donerade könsceller får användas endast med donatorns samtycke. Samtycket kan återtas. Efter återtagandet får denna donators könsceller inte längre användas för assisterad befruktning. Samma donators könscell får användas för behandling av högst fem kvinnor.

Efter att lagen om assisterad befruktning trätt i kraft får man använda endast en sådan donators könsceller som har samtyckt till att barnet får veta hans identitet.

Könsceller och embryon som har donerats före lagens ikraftträdande får dock användas vid assisterad befruktning till början av september 2010 för att ett barn för att ett barn till den som får behandling som tidigare fötts till följd av assisterad befruktning skall kunna få ett biologiskt helsyskon.

Användning av könsceller för assisterad befruktning

Vid assisterad befruktning förs spermier eller ett embryo in i kvinnan för att få till stånd en graviditet. För behandlingen kan man använda parets egna och donerade spermier och äggceller samt embryon. Sådana könsceller eller embryon får inte användas i vars arvsmassa ingrepp har gjorts.

Man får inte eftersträva att det barn som föds som resultat av assisterad befruktning har vissa egenskaper. Det finns dock två undantag från detta. För behandlingen får väljas sådana könsceller vars donator till utseendet påminner om ifrågavarande förälder. Barnets könstillhörighet får påverkas i det fallet att ett barn av ett visst kön som föds av parets egna könsceller löper stor risk att insjukna i en ärftlig sjukdom.

Kostnaderna för assisterad befruktning ersätts med stöd av sjukförsäkringslagen endast när det finns en medicinsk orsak till barnlösheten. Detta betyder att t.ex. ensamstående kvinnor eller kvinnliga par i allmänhet måste bekosta behandlingen själva.

Verksamheten övervakas av Rättsskyddscentralen för hälsovården

Assisterad befruktning samt lagring av könsceller och embryon är tillståndspliktig verksamhet. Tillstånd beviljas av Rättsskyddscentralen för hälsovården, som också övervakar verksamheten och för register över donatorer av könsceller och embryon. Syftet med registret är att göra det möjligt för personer som fött som resultat av donerade könsceller att få reda på sitt biologiska ursprung.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet bestäms närmare om förutsättningarna för serviceproducenter som tillhandahåller assisterad befruktning att bedriva verksamhet.

Ytterligare upplysningar:

Tillståndsförfarandet och närmare reglering av verksamheten:
jurist Riitta Burrell, Rättsskyddscentralen för hälsovården, tfn (09) 7729 2183
medicinalrådet Eira Hellbom, Rättsskyddscentralen för hälsovården, tfn (09) 7729 2112
regeringsrådet Riitta-Maija Jouttimäki, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 050 500 3561

Lagstiftningen:
lagstiftningsdirektör Tiina Astola, justitieministeriet, tfn (09) 1606 7666