FI SV EN

En kampanj mot hatretorik inleds

Justitieministeriet 4.2.2019 10.31
Pressmeddelande
En kampanj mot hatretorik inleds

I projektet Against Hate, som samordnas av justitieministeriet, inleds en informationskampanj mot hatretorik. Kampanjen startar den 4 februari i samband med Mediekunskapsveckan. Genom kampanjen vill man öka nätanvändarnas medvetenhet om hurdant innehåll som är straffbar hatretorik. Kampanjen syftar också till att öka benägenheten att polisanmäla straffbar hatretorik.

Kampanjen Against Hate består av informationsinslag på TV, en kampanj på sociala medier och sådant material på webben som hjälper att identifiera straffbar hatretorik.  Kampanjens viktigaste budskap är: Hatretorik kan vara straffbar. På nätet gäller samma lagar som på andra ställen. Idén är att delta i den offentliga debatten om hatretorik med tanke på gärningens straffbarhet. Kampanjens hashtagg är #againsthate.

Vad är hatretorik?

Enligt Europarådets ministerkommittés definition avses med hatretorik alla sådana uttrycksformer som sprider, uppmuntrar till, främjar eller berättigar etniskt hat, utlänningsfientlighet, antisemitism eller annat hat som grundar sig på intolerans. Hatretorik kan vara ett brott enligt strafflagen, diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen eller i jämställdhetslagen eller uttryck som annars är allmänt skadliga.

Straffbar hatretorik riktar sig mot en persons eller persongrupps egenskap. I strafflagen anges som straffskärpningsgrunder att brottet begås utifrån ett motiv som baseras på ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Om hatretoriken riktar sig mot en människa, kan det vara fråga om t.ex. ärekränkning eller olaga hot. Om hatretoriken riktar sig mot en grupp människor, kan det vara fråga om hets mot folkgrupp.

- Alla uppfattar inte vad hatretorik är. Det är viktigt att veta att hatretorik också kan vara straffbar och då måste den anmälas till polisen. I mars 2016 publicerade den finska uppföljningsgruppen för diskriminering en utredning om vilka verkningar hatretorik har. Enligt utredningen förekommer hatretorik näst mest på webben, i synnerhet på olika offentliga diskussionsforum och i sociala medier, berättar projektchef Milla Aaltonen. Av utredningen framgår att hatretorik och trakasserier har inverkat på den allmänna känslan av trygghet, den psykiska hälsan och förtroendet för myndigheterna.

Yttrandefriheten ger inte rätt att kränka de grundläggande fri- och rättigheterna eller människovärdet

I finsk lagstiftning och i olika internationella överenskommelser begränsas utövandet av yttrandefriheten så att man inte med stöd av yttrandefriheten får kränka andras grundläggande fri- och rättigheter eller människovärde. I strafflagen har yttrandefriheten begränsats bl.a. genom att kriminalisera hets mot folkgrupp. Därmed är straffbar hatretorik också ett hatbrott.

Syftet med projektet Against Hate är att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott och hatretorik. Fokusen ligger på att förbättra rapporteringen av hatretorik, stödja myndigheternas handlingsberedskap och utveckla stödet för offer för hatbrott.

I projektets nätverk ingår ett omfattande nätverk av aktörer, både myndigheter och organisationer. När det gäller ministerier, deltar utöver justitieministeriet också inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och kommunikationsministeriet. I nätverket ingår dessutom bl.a. jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen, riksåklagarämbetet, Polisstyrelsen, Polisyrkeshögskolan, Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI, Brottsofferjouren, Finlands Ungdomssamarbete Allians och Nationella audiovisuella institutet (KAVI).

Ytterligare information:
Milla Aaltonen, projektchef, tfn 0295 150 061, fornamn.efternamn@om.fi
Johanna Suurpää, direktör, tfn 0295 150 534, fornamn.efternamn@om.fi

Material för identifiering av straffbar hatretorik finns i en databank som upprätthålls av justitieministeriet 
Mer information om projektet Against Hate