Oikeusministeri Anna-Maja Henrikssonin puhe tapahtumassa De Finlandssvenska integrationsdagarna 23.9.2021

Bästa publik,

Jag vill tacka för möjligheten att som justitieminister skicka en hälsning till de Finlandssvenska integrationsdagarna. 

Hur väl integrationen fungerar kommer att ha en direkt inverkan på Finlands framtid – Finlands befolkningsstruktur förändras nämligen just nu av en mängd olika orsaker. Nativiteten sjunker och befolkningen blir äldre, vilket leder till att vi har allt färre i arbetsför ålder. Vi är nu i ett läge där Finlands befolkning och antalet sysselsatta i framtiden ökar mest med hjälp av invandring. För att de som kommer hit ska känna sig välkomna och kunna känna sig som en del av samhället till exempel genom att ha ett meningsfullt arbete, måste vi ha en fungerande integration.

Språkkunskaperna har en central roll i hur integrationen fungerar i praktiken. Jag vill idag särskilt lyfta upp frågan om integration på svenska. När man kombinerar prognoserna för Finlands befolkningstillväxt med utmaningarna att få svenskspråkig arbetskraft, är det klart att det behövs stärkta åtgärder för att främja integrationen av invandrare på svenska. Vi vet att behovet av arbetskraft inom bland annat vård och omsorg men också många andra branscher, inte kan fyllas utan invandring. Just nu lider hela Finland av en brist på vårdpersonal och här kommer arbetskraftsinvandringen att spela en central roll. Här finns också ett stort behov av svenskspråkig arbetskraft. 

En fungerande integration på svenska är i högsta grad en principiell fråga: eftersom Finland och det finländska samhället är tvåspråkigt ska också invandrarna ha en självständig och verklig möjlighet att välja på vilket språk de integreras. Alla som flyttar till Finland har enlig lagen rätt att välja svenska som sitt integrationsspråk och få tydlig information om det här. De ska också få stöd för språkundervisning i svenska. Valet av en svenskspråkig integrationsstig beror ofta på personliga omständigheter där svenskan bättre passar in med tanke på personens bakgrund, behov eller framtidsplaner. Därför är det särskilt viktigt att i början av integrationsprocessen göra en grundlig kartläggning och verkligen ge personen möjlighet att välja om integrationen ska ske på svenska eller finska. Myndigheterna måste också se till att det i praktiken finns möjlighet till integration på det språk som personen väljer. I min bekantskapskrets finns många människor som flyttat till en tvåspråkig ort och valt att integrera sig på svenska – och vad glad jag är att de gjort det! Nu behöver vi bara möjliggöra att allt fler människor kan göra det här valet. 

Undersökningar visar ändå att den svenskspråkiga integrationsvägen idag inte är helt problemfri. Det finns stora regionala skillnader i Finland när det gäller hur integrationsutbildningen på svenska ordnas. Myndigheterna har inte heller tillräckligt med kunskap för att erbjuda invandrare en svenskspråkig integrationsväg och att det saknas strukturer för svenskspråkig integration. Vi behöver skapa en obruten svensk integrationsstig som är likvärdig den finska – det här har varje person som flyttar till Finland rätt att välja.

På justitieministeriet bereder vi just nu, i enlighet med regeringsprogrammet, en ny nationalspråksstrategi. Strategins huvudmålsättningar är att trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet. Också säkerställandet av tillgången på svenskspråkig arbetskraft hör till kärnfrågorna i den nya strategin. 

Under beredningen har vi på justitieministeriet ordnat bland annat en så kallad idéstorm, där vem som helst fick dela med sig av sina synpunkter och åsikter om vad nationalspråksstrategin borde innehålla. En av de saker som tydligt kom fram var hur viktig integration på båda nationalspråken är och hur viktigt det är att invandrare har möjligheter att lära sig svenska. De konkreta åtgärder som föreslås ingå i den nya nationalspråksstrategin har som mål att stärka integrationen på svenska och jämna ut regionala skillnader. Vi vill förbättra samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för integrationsfrämjande tjänster. Vi vill också höja myndigheternas medvetenhet om och stöda dem i frågor som gäller integration på svenska. Det här är särskilt viktigt i tvåspråkiga kommuner. 

Tanken är att den nya nationalspråksstrategins mål och åtgärder ska stöda de centrala åtgärderna för den svenskspråkiga integrationen som ingår i statsrådets integrationsredogörelse. Bland redogörelsens åtgärder nämns att integrationsfrämjande tjänster ska utvecklas så att en smidig integrationsväg på båda nationalspråken säkerställs. Målet är att antalet invandrare som integreras på svenska ökar så att de procentuellt motsvarar minst de svenskspråkigas andel av befolkningen. För att den svenskspråkiga befolkningen i Finland ska hållas på proportionellt sett samma nivå borde åtminstone 6 procent av de invandrare som flyttar till Finland integreras på svenska. På lång sikt kan en fungerande integration på svenska alltså bli en av nyckelfrågorna för att stärka det svenska språkets livskraft i Finland. 

I den nya nationalspråksstrategins vision och målsättningar ingår också allas rätt att lära sig Finlands nationalspråk. Alla som har ett främmande språk som modersmål och som bor i Finland ska ha rätt att lära sig finska eller svenska på den nivån att de kan arbeta, använda tjänster och delta i samhället på lika villkor. När vi talar om invandrares språkkunskaper är det också viktigt att komma ihåg att de människor som flyttar hit kanske talar flera andra språk flytande. Invandrarnas språkkunskaper har en direkt och positiv inverkan på att Finlands språkreserv blir mångsidigare. 

Vid sidan av den officiella tvåspråkigheten är Finland i praktiken ett flerspråkigt land där alla språkgrupper har en grundlagsenlig rätt att bevara och utveckla sitt språk. Samtidigt som invandrarnas möjligheter att lära sig finska och svenska främjas, är det viktigt att stöda undervisningen i det egna modersmålet och stöda upprätthållandet av den egna kulturen. Starka kunskaper i det egna språket stöder också inlärningen av svenska och finska.

På justitieministeriet har vi nyligen godkänt ett handlingsprogram mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupperna. Programmet anknyter på många sätt till integrationspolitiken, eftersom goda relationer mellan olika befolkningsgrupper skapar en grund för en lyckad integration. 

Under beredningen av handlingsprogrammet har många uttryckt sin oro över att stela attityder och krav i anslutning till språkkunskaper försvårar integrationen oskäligt mycket. Det finländska arbetslivet måste bli bättre på att identifiera flerspråkighet som en resurs och erbjuda mer flexibla lösningar för att förbättra anställdas språkkunskaper. Inom statsförvaltningen kommer man under handlingsprogrammets gång att genomföra ett pilotprojekt där det skapas stödstrukturer för att språkkunskaper, på samma sätt som andra färdigheter, ska kunna förbättras under karriärstigen. Förhoppningsvis uppmuntrar det här också andra arbetsgivare att skapa nya stödstrukturer som uppmuntrar till språkinlärning i arbetet.

Finland är ett internationellt land som drar nytta av globaliseringen. En förutsättning för att Finland skall kunna vara en del av omvärlden är ett samhälle där språken inte ställs mot varandra och att den språkresurs som finns utnyttjas medvetet. Finlands officiella tvåspråkighet och praktiska flerspråkighet är en central aspekt att ta hänsyn till i integrationspolitiken. Låt oss utnyttja vår långa erfarenhet av samexistens mellan flera språk för att möta framtidens utmaningar. 

Med dessa ord önskar jag er alla intressanta och givande integrationsdagar. Tack!