Inrättande av Rättstjänstverket

Mål och resultat

Rättstjänstverket ska ha med uppgift att ordna tjänster inom rättshjälp, ekonomisk rådgivning, skuldrådgivning och allmän intressebevakning. De nuvarande sex statliga rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten ska upphöra.

Rättshjälpsbyråerna och intressebevakningsbyråerna samt verksamhetsställena ska kvarstå. Ämbetsverket ska ha riksomfattande behörighet i förvaltnings- och stöduppgifter och bli en självständig bokföringsenhet. De centralförvaltningsuppgifter som för närvarande sköts av justitieministeriet ska överföras till ämbetsverket. Den lagberedning och strategiska planering som gäller ämbetsverket ska fortsättningsvis skötas av ministeriet

Sammandrag

Justitieministeriet har tillsatt ett projekt för att inrätta ett Rättstjänstverk. I projektet planeras, bereds och genomförs de åtgärder som behövs för inrättandet av ämbetsverket. Rättstjänstverket ska ordna tjänster inom offentlig rättshjälp, ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt allmän intressebevakning.

Utgångspunkter

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo förbättrar regeringen förutsättningarna för att ordna högklassiga och mer enhetliga tjänster för rättshjälp, intressebevakning samt ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning genom att inrätta ett riksomfattande rättstjänstverk.Bakgrunden till propositionen är målet att utveckla statens centralförvaltning så att ministerierna koncentrerar sig på lagberedning och strategisk ledning av sitt förvaltningsområde. Samtidigt ska sådana uppgifter som inte förutsätter hantering och beslutsfattande på mini-sterienivå överföras till den förvaltning som lyder under ministeriet.

Justitieministeriet lät 2017 göra en utredning om inrättandet av en rättshjälps- och intresse-bevakningsmyndighet (Mot en kvalitativt bättre och effektivare service. En utredning om inrättandet av en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet (Betänkanden och utlåtanden 61/2017). I utredningen föreslogs att det inrättas en riksomfattande myndighet för rättshjälp och intressebevakning. I remissvaren fick inrättandet av myndigheten allmänt understöd (Mot en mer kvalitativ och effektiv service. Utredning om möjligheterna att inrätta en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet. Sammandrag av utlåtandena. Betänkanden och utlåtanden 2019:9).

År 2020 tillsatte justitieministeriet en utredare för att utifrån ovan nämnda utredning närmare undersöka frågorna i anknytning till inrättandet av myndigheten. I utredningen föreslogs att det skulle inrättas en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet som skulle vara ett chefsstyrt ämbetsverk och bestå av en centralförvaltning samt rättshjälps- och intressebevakningsbyråer. Det föreslogs inga ändringar i byråernas nätverk av verksamhetsställen eller i deras självständiga ställning med avseende på skötseln av uppdrag. (Utredning om en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet. Utredningar och anvisningar 2020:19). I remissvaren understöddes inrättandet av ämbetsverket av alla remissinstanser som tog ställning till inrättandet (Utredning om en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet. Sammandrag av utlåtandena. Betänkanden och utlåtanden 2021:9).

Justitieministeriet tillsatte den 6 april 2021 ett projekt för att inrätta en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet och ett ämbetsverk under namnet Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen. Projektet avbröts på grund av brist på finansiering (Inrättande av en rättshjälps- och intressebevakningsmyndighet och ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen 6.4.2021 – 31.12.2022 (OM050:00/2021 VN/21072/2021).

Projektet fortsätter utifrån den tidigare beredningen i enlighet med regeringsprogrammet.