Politiken för de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Statsrådets politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna baserar sig på redogörelsen om de mänskliga rättigheterna och den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. I redogörelsen om de mänskliga rättigheterna fastställs långsiktiga riktlinjer för verksamheten i fråga om de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter innehåller för sin del konkreta åtgärder för att främja förverkligandet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.    

Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020-2023

Syftet med handlingsplanen är att främja det allmännas skyldighet i 22 § i grundlagen att trygga de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Fokus i handlingsplanen ligger på utvecklandet av indikatorer för grundläggande och mänskliga rättigheter. Målet är ett systematiskt uppföljningssystem med mätbara indikatorer för grundläggande och mänskliga rättigheter som kan användas för att följa upp hur rättigheterna tillgodoses. 

Indikatorerna stöder ett kunskapsbaserat beslutsfattande i ärenden som rör grundläggande och mänskliga rättigheter. Avsikten är att indikatorerna ska kunna användas för att följa upp tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter både på kort och på lång sikt. Indikatorerna kan också användas som ett stöd vid bedömningar av konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Handlingsplanen utarbetas genom ett omfattande samarbete mellan olika ministerier och genom att höra intressegrupper. Statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter, som bildades i februari 2020 för dess tredje period, ska styra beredningen av handlingsplanen. För det konkreta beredningsarbetet ansvarar en sakkunniggrupp som tillsattes av justitieministeriet i februari 2020, som utöver justitieministeriet består av representanter från utrikesministeriet, diskrimineringsombudsmannens byrå, Människorättscentret och Institutet för hälsa och välfärd.

Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017–2019

Syftet med Finlands andra handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017–2019  var att iaktta grundlagens bestämmelse om att det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Målet med åtgärderna i handlingsplanen var att ingripa i upptäckta problem med de grundläggande och mänskliga rättigheterna och att komplettera det arbete inom olika politiska sektorer som främjar dessa rättigheter.  Syftet med handlingsplanen var dessutom att skapa en enhetlig nationell och internationell politik för grundläggande och mänskliga rättigheter.

I handlingsplanen prioriterades fostran och utbildning i grundläggande och mänskliga rättigheter, jämlikhet, självbestämmanderätt samt grundläggande rättigheter och digitalisering. I handlingsplanen ingick sammanlagt 43 åtgärder som fördelades mellan samtliga ministeriers förvaltningsområden.

För beredningen svarade statsrådets nätverk av kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter som tillsatts av justitieministeriet.

Redogörelsen om de mänskliga rättigheterna 2014

I redogörelsen om de mänskliga rättigheterna (SRR 6/2014) utvärderades såväl den internationella människorättsverksamheten som genomförandet av grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland. Redogörelsen grundade sig på bedömningar av de tidigare redogörelserna (2004 och 2009) och utredningarna (1998 och 2000) om de mänskliga rättigheterna samt genomförandet av handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2012–2013. 

I redogörelsen om de mänskliga rättigheterna år 2014 framhölls i synnerhet fyra teman: att bekämpa hatretorik som begränsar yttrandefriheten, att främja likabehandling av personer som tillhör sexuella minoriteter eller könsminoriteter, att tillgodose rättigheterna för personer med funktionsnedsättning samt att verkställa ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Redogörelsens 34 handlingslinjer för utvecklingen innehöll nya eller förestående mål för statsrådets verksamhet för grundläggande och mänskliga rättigheter.

Utrikesministeriets publikationer

Kontaktinformation

Kaisa Tiusanen, kehittämisneuvos 
justitieministeriet, Staben, Utveckling av lagstiftningen och laggranskning EU-byrån för grundläggande rättigheter  grundläggande rättigheter  0295150169