De samiska språken

I grundlagen tryggas samerna rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Samiska språklagen från 2003 (1086/2003) konkretiserar den här grundlagsenliga rätten. Samiska språklagen innehåller bestämmelser om när man har rätt att använda samiska hos myndigheter. Dessutom tryggar samiska språklagen till vissa delar rätten att använda samiska också i privata aktörers tjänster. Rätten att använda samiska är mer omfattande inom samernas hembygdsområde än utanför det. Med samernas hembygdsområde avses Enontekis, Enare och Utsjoki samt renbeteslaget Lapin paliskuntas område i Sodankylä kommun.

Samiska språklagen omfattar alla tre samiska språk som talas i Finland. Enligt samiska språklagen avgör språkvarieteten som används eller målgruppen om det är enaresamiska, skoltsamiska eller nordsamiska som kommer i fråga. 

Tillämpningsområdet för samiska språklagen omfattar förutom myndigheterna i Lapplands välfärdsområde och myndigheterna inom samernas hembygdsområde även vissa i samiska språklagen särskilt nämnda riksomfattande myndigheter, såsom Skatteförvaltningen, FPA, Lantmäteriverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Utsökningsverket, justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman, diskrimineringsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen och konsumentombudsmannen. Dessutom gäller lagen till exempel sametinget, skolternas byastämma och bland annat renbeteslagen när de sköter förvaltningsärenden enligt renskötsellagen.

Om de samiska språken och språkliga rättigheter:

Samiska språklagen (Finlex)
Sametingets hemsida (på finska)
Institutet för de inhemska språken om de samiska språken
Det språkpolitiska programmet (vn.fi)
Utvärdering av samisk språklag (RP 44/2017 rd)
Samebarometer 2020 (vn.fi, på finska)

Samiskt språkpris Gollegiella

Nordiskt samiskt språkpris Gollegiella delas ut nästa gång hösten 2020.

Språkpriset delas ut till enskilda personer eller organisationer som har gjort en insats för att främja, utveckla eller bevara det samiska språket i Norge, Sverige, Finland eller Ryssland .Det beräknas att 20 000 - 30 000 personer talar något av de samiska språken (varieteterna). Det största samiska språket är nordsamiska, som talas i Norge, Sverige och Finland. I Sverige och Norge talas även sydsamiska, umesamiska och lulesamiska. I Finland talas även enaresamiska och skoltsamiska. I Ryssland talar de flesta samerna kildinsamiska, och väldigt få talar de övriga samiska språken.

Gollegiella - Nordiskt samiskt språkpris har instiftats av ministrarna för samefrågor i Norge, Sverige och Finland samt sametingspresidenterna i Norge, Sverige och Finland. Priset delas ut vartannat år, första gången år 2004. Språkpriset är på 15 000 euro. Priset kan delas ut många personer.

Medborgare, organisationer, institutioner och myndigheter i Norge, Sverige, Finland och Ryssland kan utse en kandidat för språkpriset.

Bedömningskommittén fattar beslut om pristagaren.

Stadgar för Nordiskt samiskt språkpris – Gollegiella

Samiska språkpriset Gollegiella 2020 till Ellen Pautamo och Jonar Thomasson

Ellen Pautamo (Ergon Máreha Ánne Elle-Máret) från Tammerfors är en av de främsta utvecklarna av den samiska distansundervisningen. Hon arbetar som lektor i samiska språket och kulturen vid den virtuella skolan vid Sameområdets utbildningscentral. Pautamo är en kunnig, idérik och inspirerande lärare som också utbildar lärare.

Jonar Thomasson från Limingen i Norge är språkexpert och en uppskattad språkresurs som dokumenterar och för vidare det samiska språket och erfarenheter av samisk kultur och historia. Thomasson har bevarat och utvecklat det samiska språket genom att dokumentera sydsamiskan. I sin bok Mojhtsijstie har sammanställt berättelser, ord och talesätt på sydsamiska.

Tidigare vinnare:

2018
Karin Tuolja från Jokkmokk i Sverige och Jekaterina Mechkina från Murmansk i Ryssland tilldelades det nordiska samiska språkpriset år 2018. Karin Tuolja har arbetat för lulesamiskan i Sverige under hela sitt vuxna liv. Hon har varit verksam som lärare, översättare, läromedelsutvecklare och språkgranskare. Tuolja är en central person i den lulesamiska språkgemenskapen, och hon har haft en betydande roll i språksamarbetet mellan Norge och Sverige, i synnerhet när det gäller att utveckla ordförrådet och terminologin, liksom även i arbetet med att översätta Bibeln.

Jekaterina Mechkina tilldelades språkpriset för sitt långvariga arbete med att stärka kildinsamiskan i Ryssland. Hon har bidragit till att utveckla ordförrådet och utarbeta en kildinsamisk ordbok. Mechkina har skrivit och översatt böcker och tagit fram läromedel. Genom hennes verk har många fått lära sig mer om kildinsamernas liv och kultur i Murmanskområdet.

Pristagarna för Gollegiellapriset 2018: Gollegiella tilldelades till två personer

2016
Det nordiskt samiska språkpriset Gollegiella för år 2016 delades ut till Kirsi Paltto, Jan Skoglund Paltto samt systrarna Ingá-Márja och Máret Steinfjell.  Bedömningskommittén belönar Kirsi Paltto och Jan Skoglund Paltto för sitt mångåriga arbete med att främja de samiska språken, nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska. De har genom åren haft, och har också idag, en viktig roll som utvecklare av språkinlärnings³metoder och verktyg för såväl nybörjare som modersmålstalande barn, ungdomar och vuxna. Ingá-Márjá Steinfjell och Máret Steinfjell belönas bland annat för den sydsamiska talkshowen Steinfjell & Steinfjell som på kort tid har blivit en smärre språkrevolution som är en viktig del av språkrevitaliseringen i det sydsamiska området och i förlängningen i hela Sápmi.

2014
Gollegiella 2014 har tilldelats tre personer. Pristagarna för Gollegiellapriset är lärare och forskare i nordsamiska Mikael Svonni, författare Kerttu Vuolab och lärare i skoltsamiska Seija Sivertsen. Bedömningskommittén belönar Mikael Svonni för sitt långvariga arbete för det nordsamiska språket i Sverige. Kerttu Vuolab förtjänar Gollegiellapriset för sitt arbete för att främja den nordsamiska skönlitteraturen och Seija Sivertsen för sitt livsverk för det skoltsamiska språket, den skoltsamiska kulturen och den skoltsamiska gemenskapen.

2012
Språkpriset för 2012 delades mellan Divvun och Giellatekno vid Universitetet i Tromsø för arbetet med att skapa teknologiska verktyg för samiska språk, och Aleksandra Andrejevna Antonova och Nina Jeliseevna Afanasjeva för sina insatser för det kildinsamiska språket.

2010
Två kvinnor hedrades med språkpriset Gollegiella 2010, Máret Sárá och Lajla Mattsson Magga. De har var för sig gjort stora insatser för att främja och bevara det samiska språket. Máret Sárá har under hela sitt liv varit drivande både yrkesmässigt som pedagog, journalist och författare men även språkpolitiskt. Lajla Mattson Magga har visat ett livslångt gediget engagemang för det sydsamiska språkarbetet, bland annat som lärare och författare, vilket gör henne till en viktig språkinspiratör.

2008
2008 års vinnare var organisationen Sami Siida i Utsjoki, Finland och språkarbetaren Henrik Barruk, Storuman, Sverige. Kati Eriksen tog emot priset på Sami Siidas vägnar. Sami Siida har sedan 70-talet idogt arbetat med att stärka samiskans ställning i Utsjoki kommun. Henrik Barruk har under många år arbetat med att dokumentera och revitalisera umesamiskan. Umesamiska talades i gränsområdet mellan sydsamiska och nordsamiska och har drag av båda språken. De första skrifter som trycktes på samiska på 1600-talet var skrivna på umesamiska, bland annat en ABC-bok.

2006
Harald Gaski och Jouni Moshnikoff fick språkpriset 2006. Jouni Moshnikoff uppmärksammades för sitt stora engagemang för att främja sitt modersmål, östsamiska. Harald Gaski har bedrivit ett omfattande språkutvecklingsarbete och har genom sin forskning bidragit till att höja statusen på samiskspråkig litteratur.

2004
Ella Holm Bull och Anarâkielâ servi (Föreningen för enaresamiska) fick det nyinrättade nordiska samiska språkpriset Gollegiella år 2004. Ella Holm Bull (1929-2006) arbetade hela sitt liv med att främja användningen av sydsamiska som ett muntligt och skriftligt språk. Anarâkielâ servi har sedan det grundades i Enare i Finland 1986 bedrivit ett framgångsrikt revitaliseringsarbete för att främja det enaresamiska språket.