Rättsstaten Finland

Den finländska demokratin stöder sig på rättsstatsprincipen. Rättsstaten och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna fastställs i Finlands grundlag, och även som EU-medlem och genom sina internationella förpliktelser har Finland förbundit sig till dessa principer.

Genom rättsstatsarbetet främjar vi iakttagandet av rättsstatsprincipen både i hemlandet, i EU och internationellt. Främjandet av rättsstatsprincipen har en central roll i regeringsprogrammet och i justitieministeriets strategi.

Vad är en rättsstat?

I en rättsstat agerar det allmänna, det vill säga myndigheterna, enligt lagen, respekterar demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna, samtidigt som myndigheterna övervakas av oberoende och opartiska domstolar. I den finska rättsstaten bereds, stiftas och genomförs lagar på ett rättvist och effektivt sätt och genom öppen och god förvaltning.

I en rättsstat har var och en tillgång till offentliga tjänster, myndigheterna motverkar korruption och maktmissbruk och människorna litar på myndigheternas verksamhet. I rättsstaten har individen inte bara rättigheter utan även skyldigheter gentemot andra och samhället.

Justitieministeriet är ministeriet för rättsstatsfrågor och demokrati

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt tryggar demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Enligt justitieministeriets strategi är vår primära uppgift att se till att den finska rättsstaten fungerar. Justitieministeriet:
•   främjar demokratin och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna
•   främjar tillgodoseendet av rättssäkerheten och realiserandet av straffansvaret
•   tryggar verksamhetsförutsättningarna för förvaltningsområdet
•   bereder lagstiftningen inom sitt ansvarsområde
•   utvecklar lagberedningen inom statsrådet.

En hållbar rättsstat utgör också grunden för en hållbar utveckling. Justitieministeriets vision om hållbar utveckling 2030 siktar på en demokratisk rättsstat som tryggar de grundläggande och mänskliga rättigheterna och en hållbar justitieförvaltning.

Justitieministeriet har förbundit sig att främja EU-samarbetet och det internationella samarbetet för att rättsstatsprincipen ska tillgodoses. Detta arbete styrs av justitieministeriets riktlinjer för EU-verksamheten och den internationella verksamheten. Vi arbetar för att stärka EU:s instrument för rättsstaten och en gynnsam rättsstatsutveckling särskilt i Finlands och EU:s närområden. I vår verksamhet i EU och internationellt fokuserar vi på de grundläggande fri- och rättigheterna och demokratin för att stärka de gemensamma värderingarna. Dessutom satsar vi på rättsligt samarbete inom EU och multilateralt internationellt samarbete.

Se också tjänstemannainlägg: Rättsstaten i vardagen. Det beskriver justitieministeriets syn på rättsstatens tillstånd i Finland och de viktigaste åtgärderna för stärkandet av rättsstaten.

Så här stärker vi rättsstaten

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar olika kanaler för deltagande. Finländarna kan påverka samhället och lagstiftningen genom att delta i val men också med hjälp av olika webbtjänster som ministeriet upprätthåller:

Läs mer om demokrati och deltagande och om val och röstning.

Statens verksamhet för att bekämpa korruption 2021–2023 styrs av strategin mot korruption. Strategin stöder och stärker rättsstaten och god förvaltning.

Justitieministeriet utvecklar förebyggande åtgärder, ansvarar för det internationella samarbetet och samordnar det nationella nätverket mot korruption. Arbetet mot korruption pågår också vid andra ministerier, bland annat vid finansministeriet, som samordnar diskussion och utbildning om tjänstemannaetik. Statens revisionsverk granskar statsförvaltningens ekonomi och övervakar att reglerna iakttas i finanspolitiken och i parti- och valfinansieringen. Till centralkriminalpolisens behörighet hör att undersöka korruption.

Information om korruption, hur den identifieras och bekämpas finns på webbplatsen antikorruption.fi. Läs mer om justitieministeriets arbete och det internationella samarbetet för att bekämpa korruption.

I en rättsstat är det viktigt att verkställa straffansvaret och trygga både brottsoffrens, de misstänktas och de åtalades rättigheter. Inom detta område pågår vid justitieministeriet bland annat ett projekt för att effektivisera straffprocessen och flera åtgärder för att förbättra brottsoffrens ställning.

Europarådets kommitté mot tortyr har till uppgift att skydda frihetsberövade personer mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling. Kommittén gör inspektionsbesök också i Finland. Du kan läsa om det senaste inspektionsbesöket på kommitténs webbplats (på engelska).

Finland arbetar även internationellt för att rättsstatsprincipen sak iakttas. De viktigaste kanalerna för multilateralt internationellt samarbete är FN, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europarådet och Haagkonferensen för internationell privaträtt. Vi samarbetar också intensivt med de nordiska och baltiska länderna. Läs mer om Finlands bilaterala rättsstatssamarbete.

Dessutom är justitieministeriet centralmyndighet för flera konventioner som gäller internationell rättsvård och bedriver samarbete kring internationell rättshjälp.

Rättsstatsprincipen är en av de grundläggande värderingar som Europeiska unionen stöder sig på. Rättsstatsutvecklingen övervakas på olika sätt i Finland, EU, Europa och internationellt. Tillsynsinformationen utgör en viktig grund för utvecklingsarbetet.

Ett viktigt verktyg för att försvara rättsstatsprincipen i EU är den rättsstatsberättelse som Europeiska kommissionen publicerar varje år. Enligt kommissionens rättsstatsberättelse för 2022 anses Finlands rättsväsende vara i hög grad oberoende. Enligt rapporten anser 88 procent av medborgarna och 87 procent av företagen att domstolarnas oberoende är ganska bra eller mycket bra. I rättsstatsberättelse för 2022 kommer medlemsstaterna för första gången att få rekommendationer som är skräddarsydda för dem. Läs mer om rättsstatsberättelsen i kommissionens meddelande.
Kommissionen publicerar årligen också en resultattavla för rättskipningen i EU som hjälper de nationella myndigheternas att förbättra sitt oberoende, sin kvalitet och effektivitet.
Rättsväsendets oberoende i Europa följs upp i Europarådets kommitté för effektiv rättskipning (CEPEJ) (på engelska). CEPEJ-kommittén publicerade i oktober 2022 sin tionde utvärderingsrapport (på engelska) med information om och analys av hur de rättsliga systemen fungerar i Europarådets 44 medlemsländer och CEPEJ-kommitténs tre observatörstater. Med hjälp av informationen och analyserna kan systemens effektivitet och kvalitet mätas. I CEPEJ-kommitténs material (på engelska) finns information även om Finlands rättssystem.
Europarådet publicerar årligen också en omfattande rapport om läget för rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och demokratin i Europa (på engelska).
På global nivå bevakas rättsstatsutvecklingen i olika länder, inklusive Finland, bland annat av World Justice Project, som publicerar den årliga rättsstatsrapporten Rule of Law Index. Läs mer om Rule of Law Index 2022 (på engelska).
Inom ramen för statsrådets forskningsverksamhet har genomförts ett projekt med syfte att producera information om rättsstatens tillstånd och utveckling i Finland och Europa, i synnerhet ur EU-rättens perspektiv. Utredningsprojektets rapport Rättstat, Europeiska unionen och Finland publicerades den 11 maj 2022 och kan läsas här.

Visste du detta om rättsstaten?

Finländarna litar på rättsstaten. Finland är den tredje bästa rättsstaten i världen (3/143) i rättsstatsjämförelsen.

Oberoende och förtroende

89 procent av medborgarna och 90 procent av företagen anser att domstolarnas och domarnas oberoende är ganska eller mycket högt.
Största delen av finländarna litar på statstjänstemän (62 %), kommunalförvaltningen (56 %) och riksdagen (54 %).
Nio av tio (90 % ) av de tillfrågade har förtroende för polisen.
Antalet domare motsvarar EU-genomsnittet: cirka 20 domare per 100 000 invånare.

Demokrati

I jämförelsen Freedom House Global Democracy har Finland fått fulla poäng:
100 av 100. Jämförelsen bedömer tillståndet för medborgerliga friheter i olika länder.
I jämförelsen Democracy Index placerar sig Finland på plats 5 av 167.
Demokratiindikatorerna följer upp den finländska demokratins tillstånd och utveckling.
Valdeltagandet i riksdagsvalet 2023 var 72 %.
Finland fick 92 av 100 poäng i Civicus-jämförelsen som mäter öppenheten i det civila samhället.

Förverkligandet av grundläggande rättigheter

Finland placerade sig på femte plats i det internationella pressfrihetsindexet 2025.
Det finns över 108 000 registrerade föreningar och religionssamfund i Finland.
Finland ligger på plats 20 av 197 i HBTQ-jämlikhetsindexet.

Korruption och kriminalpolitik

I World Justice Projects jämförelse av korruptionsbekämpning placerar sig Finland på plats 5 av 143. Det globala rättsstatsindexet mäter bland annat graden av korruption hos myndigheter.
I Transparency Internationals korruptionsindex placerar sig Finland på plats 2 av 180. Indexet mäter förekomsten av korruption.
Antalet fångar i Finland har länge varit bland de lägsta i EU i förhållande till folkmängden: cirka 53 per 100 000 invånare, men antalet ökar.

Aktuellt

Minister Leena Meri deltar i EU:s justitieministermöte i Luxemburg

Pressmeddelande 13.10.2025 7.56

Kollapsar världen eller stärks samarbetet?

Kolumn 3.10.2025 9.52

Kommissionens rapport om rättsstatsprincipen: Finland bäst i EU när det gäller medborgarnas förtroende för rättsväsendets oberoende

Pressmeddelande 10.7.2025 15.33

Kontaktinformation

Marina Venäläinen, konsultativ tjänsteman
justitieministeriet, Staben, EU-ärenden och internationella ärenden Ryssland-samarbete internationellt samarbete, allmänna frågor Telefon:0295150236 E-postadress: [email protected]