Beredskapsärenden vid justitieministeriet

Beredskapen vid justitieministeriet och inom dess förvaltningsområde baserar sig på beredskapslagen och den säkerhetsstrategi för samhället som statsrådet fastställt samt på den nationella riskbedömningen. Ministeriet har till uppgift att samordna beredskapen inom sitt eget ansvarsområde.

Genom beredskapen säkerställs att uppgifterna kan skötas så väl som möjligt vid störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Beredskap bygger på riskbedömning. Målet med beredskapen är att sörja för förebyggande av olyckor och störningssituationer och för förberedelserna inför dem samt för återgången till normala förhållanden.

Enligt beredskapslagen ska myndigheterna säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. Enligt lagen sker detta med hjälp av beredskapsplaner, förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden och övriga åtgärder. Förberedelserna leds och övervakas av statsrådet samt av varje ministerium inom sitt ansvarsområde. De metoder som nämns i lagen är utarbetande av beredskapsplaner, förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden och övriga åtgärder. Förberedelserna leds och övervakas av statsrådet samt av varje ministerium inom sitt ansvarsområde.

• Beredskapslagen (1552/2011, Finlex)

Säkerhetsstrategin för samhället är ett principbeslut av statsrådet. Den förenhetligar de nationella principerna för beredskapen och styr hela samhällets beredskap. I strategin beskrivs samhällets sju vitala funktioner och de olika förvaltningsområdenas ansvar för att genomföra dem.

De vitala funktionerna är nödvändiga för att samhället ska fungera, och det måste säkerställas att de kan upprätthållas under alla förhållanden. Följaktligen utgår också beredskapsplaneringen på alla verksamhetsnivåer från dem.

• Säkerhetsstrategin för samhället

Syftet med den nationella riskbedömningen är att förutse händelser som relativt plötsligt kan drabba Finland och som kräver att myndigheterna agerar på ett sätt som avviker från det normala
eller att de ber andra länder eller internationella organisationer om hjälp. Den nationella
riskbedömningen går ut på att identifiera risker som har bred nationell betydelse och bedöma deras konsekvenser för samhällets vitala funktioner.

• Nationell riskbedömning

Justitieministeriets viktigaste uppgifter med tanke på säkerhetsstrategin för samhället

Den inre säkerheten hör till de vitala funktionerna i strategin. Grunden för den övergripande säkerheten är människovärdets okränkbarhet, principerna för representativ demokrati, fördelningen av statliga uppgifter, lagligheten i utövningen av offentlig makt och andra rättsstatsprinciper. Individens rättigheter tryggas i alla situationer och myndigheterna garanteras tillräckliga befogenheter. Justitieministeriets och dess förvaltningsområdes uppgifter hör till denna helhet.

Den inre säkerheten omfattar två strategiska uppgifter som justitieministeriet ansvarar för.

1. Tryggande av rättsskyddssystemets funktionsförmåga

Detta har en särskild betydelse ur medborgarnas synvinkel när det gäller att trygga rättsstatsprincipen och upprätthålla demokratin, den allmänna ordningen och säkerheten. Rättsstatsprincipen och de grundlagsskyddade rättigheterna tryggas under alla förhållanden. I anslutning till detta säkerställs de rättsliga och verkställande myndigheternas funktionsförmåga och samarbete samt förutsättningarna för att ordna en fungerande rättsvård.

Rättsskyddssystemet skyddar samhällets centrala infrastruktur. Samtidigt förebygger och bekämpar man terrorism, organiserad brottslighet och annan allvarlig brottslighet samt allvarliga störningar. Dessutom upprätthåller rättsskyddssystemet samhällsfreden.

2. Genomförande av val och tryggande av förutsättningarna för demokrati.

Förutsättningarna för att regelbundet förrätta allmänna val säkerställs i alla säkerhetssituationer. Dessutom upprätthålls en kontinuerlig beredskap att förrätta allmänna val i förtid.

Beredskap inom justitieministeriets förvaltningsområde

I enlighet med beredskapslagen har myndigheterna en beredskapsskyldighet. Justitieministeriet leder, samordnar och övervakar beredskapen inom sitt eget förvaltningsområde. Ämbetsverken och inrättningarna svarar för den praktiska organiseringen av sin verksamhet. Varje organisation inom förvaltningsområdet ansvarar för sin egen beredskapsplanering. 

Vid justitieministeriet finns en samarbetsgrupp för säkerheten inom förvaltningsområdet med representanter för ministeriet och organisationerna inom förvaltningsområdet som medlemmar. Samarbetsgruppen för säkerhet stöder justitieministeriet och organisationerna inom förvaltningsområdet i deras eget beredskapsarbete samt i övrigt omfattande säkerhetssamarbete inom säkerhetens olika delområden.