Totalreformen av beredskapslagen

Syftet med beredskapslagen är att under undantagsförhållanden trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. För att detta syfte ska uppnås under undantagsförhållanden kan det behövas exceptionella befogenheter för myndigheterna. I beredskapslagen föreskrivs det om befogenheter som avviker från det normala till exempel för att avvika från de grundläggande fri- och rättigheterna, för att sköta statsfinanserna och ordna förvaltningen under undantagsförhållanden.

I totalreformen av beredskapslagen bedöms hur tidsenlig beredskapslagen är, hur lagen fungerar och hur den behöver utvecklas. Avsikten är också att bereda de förslag till lagändringar som behövs för att nå målen. Syftet är att revidera beredskapslagen så att den motsvarar en modern syn på samhällets övergripande säkerhet och de faktorer som hotar den.

Genom reformen eftersträvas en tydligare och effektivare lagstiftning än för närvarande. Beredskapslagen ska

• göra det möjligt att identifiera allvarliga hot och incidenter
• erbjuda lämpliga och tillräckliga befogenheter för att hantera undantagssituationer
• göra det möjligt att fatta beslut i rätt tid i undantagssituationer.

Målet är konsekventa och uppdaterade bestämmelser som överensstämmer med grundlagen.

För beredningen av totalreformen har det tillsatts en arbetsgrupp bestående av företrädare för ministerierna och republikens presidents kansli, juridiska sakkunniga samt en parlamentarisk uppföljningsgrupp som ska följa och stödja dess arbete. Den parlamentariska uppföljningsgruppen består av riksdagsledamöter som riksdagspartierna har utsett till gruppen.

I projektet har man under hösten 2022 och våren 2023 behandlat bland annat behoven av att utveckla bestämmelserna om beredskapsskyldigheten och definitionen av undantagsförhållanden samt förhållandet mellan beredskapslagen och den lagstiftning som tillämpas under normala förhållanden. Under hösten 2023–2024 har projektet behandlat bland annat förfarandebestämmelser som gäller konstaterande av undantagsförhållanden och ibruktagande av befogenheter enligt beredskapslagen. Hösten 2023 inleddes arbetet med att revidera befogenhetsbestämmelserna med hjälp av separata sektioner vars mandatperiod gick ut i november 2023. Våren 2024 behandlades dessutom bland annat eventuella regleringsbehov i beredskapslagen i fråga om krisledning. Beredningen och samordningen av lagstiftningshelheten har fortsatt under 2024.

Statsrådet beslutade förlänga uppdraget till den 30 juni 2025 för att beredningsarbetet ska kunna samordnas med de utvecklingsprojekt för regleringen av störningssituationer under normala förhållanden som är anhängiga i statsrådet. Också beredningsarbetets omfattning förutsätter att uppdraget förlängs.

Meningen är att arbetsgruppens betänkande ska skickas på offentlig remiss hösten 2025. Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i början av 2026.

Reformen av beredskapslagen kommer att ta 3,5 - 4 år i sin helhet.

Frågor och svar