Totalreformen av beredskapslagen

Behovet av en övergripande reform av beredskapslagen har lyfts fram från flera olika håll. Den gällande beredskapslagen är för det första en så kallad undantagslag, det vill säga den har stiftats i grundlagsordning. Riksdagens grundlagsutskott har konstaterat att det i konstitutionellt hänseende inte är en tillfredsställande lösning att en lag som ska tillämpas vid undantagsförhållanden införs som undantagslag. Av detta följer ett behov att få beredskapslagen att överensstämma med grundlagen.

På basis av erfarenheterna av att tillämpa beredskapslagen har de högsta statsorganen och de högsta laglighetsövervakarna dessutom lyft fram behovet att bedöma beredskapslagens tidsenlighet och mekanismerna för dess ibruktagande. Även samhällsutvecklingen och förändringarna i den internationella omvärlden förutsätter att man ser över hur tidsenlig beredskapslagen är, hur lagen fungerar och huruvida befogenheterna enligt lagen är tillräckliga. Behovet att revidera beredskapslagen har också identifierats i Olycksutredningscentralens rapport om hanteringen av coronaepidemin samt i flera akademiska och andra utredningar som gäller bestämmelserna om undantagsförhållanden.

Finland har en relativt uppdaterad och fungerande gällande beredskapslag som senast har uppdaterats under det innevarande året i fråga om hybridhot. Det finns dock skäl att kontinuerligt utveckla den centrala lagstiftningen i samhället och på så sätt säkerställa att den är aktuell och fungerande även i framtiden. Beredskapslagens ställning som en central författning om undantagsförhållanden förutsätter att dess innehåll och funktion utvärderas på ett heltäckande sätt både i förhållande till den rådande samhällsmässiga och rättsliga utvecklingen. Även förändringarna i den internationella omvärlden förutsätter att man ser över hur tidsenlig beredskapslagen är, hur lagen fungerar och huruvida befogenheterna enligt lagen är tillräckliga.

Finlands och Europas säkerhetspolitiska miljö förändrades plötsligt och på ett exceptionellt sätt i februari 2022 när Ryssland invaderade Ukraina. Med anledning av invasionen konstaterades det att vissa ändringar som ursprungligen var planerade som en del av totalreformen av beredskapslagen måste beredas enligt en snabbare tidtabell. Justitieministeriet beredde därför våren 2022 synnerligen brådskande en mindre ändring av beredskapslagen särskilt i fråga om hybridhot, som trädde i kraft den 15 juli 2022. Denna snabbrevidering omfattade dock endast en liten del av  beredskapslagens revideringsbehov och i samband med den var det inte möjligt att bedöma beredskapslagen eller dess tidsenlighet till övriga delar, och därför undanröjer den inte behovet av en totalreformen av lagen.

Totalreformen av beredskapslagen är ett mycket omfattande och juridiskt krävande lagberedningsprojekt som utöver en omfattande sakkunnigberedning förutsätter parlamentariskt samarbete över regerings- och oppositionsgränserna. En omsorgsfull och adekvat lagberedning förutsätter tillräckligt med tid för beredningen.