Lagen om bostadsaktiebolag reviderades 

I förtsättningen kan bolaget genom att ta en bostadslägenhet i besittning ingripa i korttidsuthyrning om den medför tilläggskostnader eller annan olägenhet för bolaget eller aktieägarna på ett sätt som avviker från boende. Det agerande som ligger till grund för besittningstagandet ska ha mer än en ringa betydelse.

I bedömningen ska särskild vikt fästas vid vilka konsekvenser den återkommande korttidsuthyrningen har som helhet, och om de extra kostnaderna eller olägenheterna skiljer sig från vad som är normalt vid vanlig bostadsanvändning 

Därtill föreslås det att den aktieägare som upplåtit lägenheten till någon annan ska se till att hen har alla relevanta uppgifter om den som använder lägenheten. Det gäller bland annat indentifierings- och kontaktuppgifter för den kortvariga hyresgästen. Bostadsaktiebolaget kan behöva dessa uppgifter för att reda ut ett skadefall som orsakats av hyresgästen.

Grunderna för besittningsyagande av en aktielägenhet kompletteras med ett nytt synnerligen vägande skäl som kan jämställas med ett störande levnadssätt eller brott mot ordningen. Den föreslagna nya grunden för att ta en aktielägenhet i bolagets besittning kan tillämpas till exempel när gäster till aktieägaren eller personer som annars kommer till bolagets fastighet upprepade gånger orsakar störningar eller skador för andra aktieägare eller för bolagets egendom.

Grunderna för besittningstagande kompletteras därtill så att brott mot bestämmelser eller föreskrifter för bevarande av hälsa kan utgöra en grund för att ta aktielägenheten i bolagets besittning. Bostadsaktiebolaget har således i fortsättningen bättre möjligheter att ingripa vid till exempel överträdelser av rökförbud enligt tobakslagen.

Villkoren för bolagens beslutsfattande vid ändring av användningsändamålet för en aktielägenhet och av grunden för bolagsvederlaget förtydligas. Till följd av den regionala utvecklingen och strukturförändringarna i samhället finns det inte nödvändigtvis längre någon ändamålsenlig användning eller efterfrågan på vissa aktielägenheter för specifika användningsändamål (särskilt affärslokaler). I dessa fall kan aktielägenhetens värde och användbarhet ur aktieägarnas synvinkel väsentligt förbättras genom att lägenhetens användningsändamål ändras från exempelvis affärslokal till bostadslägenhet. 

I fortsättningen ska bolagsordningen kunna ändras utan aktieägarnas samtycke när grunden för bolagsvederlaget ändras i samband med att lägenhetens användningsändamål ändras, när den nya grunden motsvarar den som används för andra lägenheter med samma användningsändamål. Ändringen kräver att minst fyra femtedelar (4/5) av aktierna och rösterna i de aktiegrupper som inte berörs av ändringen stöder beslutet. Det innebär att en enskild delägare i de flesta bolag inte kan stoppa en sådan ändring om alla andra delägare godkänner ändringen.

Det är tills vidare relativt ovanligt att bostadsaktiebolag gör konkurs, men antalet konkursansökningar ökar årligen. Aktieägarnas möjligheter att få information och påverka förbättras genom att det i fortsättningen i första hand ska vara bolagsstämman som har beslutanderätt när det gäller att överlämna bolagets egendom till konkurs. På så sätt klargörs aktieägarnas ståndpunkter bättre än tidigare, och på bolagsstämman kan de uttrycka sin vilja att delta i finansieringen av bolagets verksamhet för att undvika insolvens.

Styrelsen får besluta att ansöka om konkurs för bolaget, om ett beslut av bolagsstämman inte är möjligt att få i tid utan att det orsakar bolagets verksamhet väsentlig olägenhet. Syftet med förslaget är att beakta situationer där det undantagsvis finns ett brådskande behov att fatta beslut om konkurs. Styrelsen ska informera aktieägarna om ett sådant beslut.

Lagen ska bättre beakta delägarnas besittningsrätt och skyldighet att betala vederlag. Efter att bolaget försatts i konkurs ska det finnas en månads ”fredad tid” innan besittningsrätten går förlorad och skyldigheten att betala vederlag upphör. Hyresgästers ställning ska tryggas på motsvarande sätt.

Dessutom föreskrivs det om hur ett bostadsaktiebolags konkurs påverkar hyresförhållandet mellan aktieägaren och dennes hyresgäst. Aktieägaren ska utan dröjsmål underrätta hyresgästen om att besittningsrätten har upphört och att hyresavtalet upphör. Försummelse av underrättelse leder till att aktieägaren ansvarar för flyttkostnaderna, om inte aktieägaren kan visa att hyresgästen på något annat sätt hade kännedom om upphörandet av aktieägarens besittningsrätt.