Samernas rättigheter

Justitieministeriet tryggar samernas rättigheter 

Justitieministeriet stöder utvecklandet av samernas kulturella autonomi och samordnar verksamheten vid olika ministerier för samernas rättigheter. Justitieministeriet är också kontaktpunkten till de samiska organisationerna och samarbetar med olika organisationer som främjar till exempel ursprungsfolkens rättigheter. I praktiken handlar det bland annat om att justitieministeriet ser till att samernas rättigheter beaktas i lagstiftningsprojekt, att ministeriet styr och handleder olika myndigheter om förhandlingsskyldigheten i sametingslagen och utbildar lagberedare. 

Att trygga samernas rättigheter ingår i justitieministeriet övergripande uppgift att främja likabehandling och goda etniska relationer. Diskrimineringen av samer kan till exempel handla om orättvis behandling eller trakasserier på grund av etnisk bakgrund. Justitieministeriet samlar regelbundet in upplysningar om diskriminering och hatretorik mot samerna och arrangerar utbildning om ämnet. 

Det hör också till justitieministeriets uppgifter att se till att språkliga rättigheter tillgodoses. Samiska språklagen gäller såväl nordsamiska, enaresamiska som skoltsamiska. Dessa språk har en central ställning i ministeriets arbete med att främja och bevaka språkliga rättigheter. Enligt Samebarometern, som publiceras av justitieministeriet, upplevs möjligheterna att få tjänster på samiska och informationen om tjänsterna som bristfälliga.

Samerna i Finland

Samerna är det enda ursprungsfolket i Europeiska unionen. Sápmi kallas det område där samerna traditionellt är bosatta. Sápmi sträcker sig över norra Norge, Sverige och Finland samt över Kolahalvön som hör till Ryssland. Samerna är en språklig och kulturell minoritet i Finland. I Finland talas tre samiska språk: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Alla tre är hotade språk. 

Det bor cirka 3 500 samer i samernas hembygdsområde i Finland. Området omfattar kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki samt ett område som hör till renbeteslaget Lapin paliskunta i Sodankylä kommun. Inom samernas hembygdsområde ligger också skoltområdet som sträcker sig mellan byarna Sevettijärvi, Näätämö, Nellim och Keväjärvi i den östra delen av Enare kommun. I området bor cirka 500 skoltsamer. Utanför samernas hembygdsområde bor det kring 6 500 samer. 

Den samiska kulturen är mycket mångsidig och utvecklas hela tiden. Dit hör de traditionella näringarna, bland annat fiske, jakt och renskötsel, liksom den samiska slöjden och konsthantverket, som kallas duodji. Också det samiska kulturarvet i dess olika former och samernas traditionella kunskap är viktiga att bevara. Traditionell kunskap är generationsöverskridande, lokala erfarenheter av världen, till exempel om fenomen i naturen. Kunskapen har en viktig koppling till de traditionella näringarna. 

Samernas rättigheter som urfolk 

Samernas rättigheter i Finland säkerställs genom internationella överenskommelser och genom förpliktelser i Finlands grundlag och i annan lagstiftning. Centralt i alla dessa är att ursprungsfolkens självbestämmanderätt tryggas och respekteras. Men självbestämmanderätt avses att ursprungsfolken har rätt att fritt besluta om sina politiska, samhälleliga och ekonomiska ärenden.

Genom internationella konventioner om mänskliga rättigheter fastställs en miniminivå när det gäller skyddet av ursprungsfolkens rättigheter. Miniminivån betyder att den nationella lagstiftningen måste utvecklas och tillämpas så att skyddet håller nivån. Även om den nationella lagstiftningen inte innehåller bestämmelser om de grundläggande och mänskliga rättigheterna, är konventionerna direkt förpliktigande för de nationella myndigheterna. 

Till exempel, om ett projekt riskerar att försvaga ett ursprungsfolks ställning, så måste den som genomför projektet få ett fritt och informerat förhandssamtycke av ursprungsfolket (FPIC). Genom förhandssamtycket säkerställer man att ursprungsfolkets självbestämmanderätt respekteras. Det är viktigt att det finns tillräckliga resurser och tid för ursprungsfolkens politiska organ att fatta självständiga beslut om projektet.

Samernas rättigheter i den nationella lagstiftningen 

I vår nationella lagstiftning utgör grundlagen kärnan i samernas rättigheter. Enligt den har samerna som ursprungsfolk rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. I grundlagen föreskrivs också att samerna har kulturell autonomi inom sitt hembygdsområde i ärenden som angår deras språk och kultur. Avsikten med bestämmelserna i grundlagen är att samerna själva ska få besluta om sina ärenden och styra utvecklingen av dem. Alla myndigheter ska aktivt arbeta för att samernas rättigheter tillgodoses och förhindra att rättigheterna försvagas. Myndigheterna är också skyldiga att främja likabehandling och motarbeta diskriminering. 

Myndigheterna ska förhandla med sametinget om ärenden som kan påverka samernas ställning som ursprungsfolk. Det kan till exempel gälla beredningen av en lag eller genomförandet av ett administrativt beslut. Avsikten med förhandlingsförfarandet är föra en öppen diskussion vid rätt tidpunkt för att nå ett samförstånd.

I sametingslagen föreskrivs om samernas kulturella autonomi i ärenden som angår deras språk och kultur. För skötseln av ärenden som hör till den kulturella autonomin väljer samerna genom val ett parlament som kallas sametinget. Till sametinget väljs 21 ledamöter och fyra ersättare. Till sametingens uppgifter hör bland annat att främja den samiska kulturen och att framföra samernas officiella ståndpunkter. 

Skolternas ärenden sköts enligt skoltlagen också av skoltarnas byastämma och av skoltråden. Skoltrådens uppgift är att bereda ärenden för byastämman, att genomföra besluten och ge utlåtanden. Skolternas förtroendeman väljs genom val och är skoltsamernas representant som ska bevaka deras intressen och sköta gemensamma angelägenheter. 

Det finns bestämmelser som gäller samernas rättigheter också i flera andra lagar, till exempel i renskötsellagen, naturskyddslagen och gruvlagen. 

Pågående projekt 

Det har inletts en försoningsprocess och inrättats en försonings- och sanningskommission för samefrågor. Kommissionen är oberoende och självständig. Verksamheten samordnas av statsrådets kansli. Målet för kommissionens arbete är att dokumentera och synliggöra samernas erfarenheter av finska statens och olika myndigheters åtgärder och de konsekvenser som dessa haft för samerna.

Samernas rättigheter betonas i genomförandet av Finlands Arktisstrategi. Enligt strategin ska all aktivitet i den arktiska regionen utgå från naturens bärkraft, hänsyn till klimatet, principerna för hållbar utveckling och respekt för urfolkens rättigheter. 

Statsrådets handlingsprogram mot rasism och för goda relationer, vars genomförande samordnas av justitieministeriet, innehåller åtgärder för att förbättra likabehandlingen också när det gäller samerna. 

Länkar

Justitieministeriet har i samarbete med sametinget berett en promemoria för anställda inom den offentliga förvaltningen där man samlat exempel på god praxis när det gäller att uppfylla förhandlingsplikten. Som bilaga till promemorian finns ett schema över praktiska arrangemang i anslutning till förhandlingarna, som tjänstemännen kan använda som hjälpmedel och minneslista när de ordnar förhandlingar.

I en studie om samernas liv i städer (Saamelaisten hyvä elämä ja hyvinvointipalvelut kaupungissa, 2019) undersöktes hur de samer som är bosatta utanför hembygdsområdet mår och klarar sig i vardagen med tanke på den sociala delaktigheten.

Enligt en studie om diskriminering på flera grunder bland samerna (Vähemmistöjen sisäisten vähemmistöjen ihmisoikeudet ja moniperustainen syrjintä: saamelaiset vammaiset henkilöt ja seksuaali- ja sukupuolivähemmistöt, 2018), som utfördes vid Lapplands universitet, upplever samer med funktionsnedsättning diskriminering särskilt inom social- och hälsovården. 

En internationell jämförande rättsteoretisk studie (Heinämäki et.al. 2017), som beställdes av statsrådet, om hur samernas rättigheter tillgodoses fördjupar sig särskilt i samernas rätt till inflytande, markägande och i frågor som rör definitionen av samer. 

Sametingets webbplats

Skoltarnas byastämmas webbplats 

Kontaktinformation:

Elina Vaara, konsultativ tjänsteman, t. 0295150148, [email protected]
Yrsa Nyman, konsultativ tjänsteman, t. 0295150293, [email protected]
Corinna Tammenmaa, enhetschef, t. 0295150181, [email protected]

Ytterligare information