Delegationen för språkärenden

Delegationen har till uppgift att följa verkställigheten och tillämpningen av språklagen och den lagstiftning som hänför sig till den samt att främja användningen av nationalspråken och deras ställning. Delegationen främjar också dialog mellan språkgrupperna och regeringen.

Statsrådet tillsätter delegationen för språkärenden för fyra år i sänder.

Delegationen finns i anslutning till justitieministeriet. Ordförande för delegationen är juris licentiat Sten Palmgren.

Statsrådets förordning om verkställigheten av språklagen (433/2004) 

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om verkställighet av språklagen (522/2021) 

Delegationens sammansättning 2.9 2021-1.9.2025

Ordförande 
Sten Palmgren, oikeustieteen lisensiaatti 

Viceordförande 
Markku Suksi, VTT, julkisoikeuden professori, Åbo Akademi 

Medlemmar (presentation nedan)

Johan Bärlund, rektor, professor i nordisk rätt, Helsingfors universitet och suppleant Ulf Stenman, direktör för det svenskspråkiga teamet, Kommunförbundet

Linnéa Henriksson, politices doktor, universitetslärare Åbo Akademi och suppleant Camilla Lindholm, professor i nordiska språk, Tammerfors universitet 

Salli Kankaanpää, FD, direktör för språkserviceavdelningen, Institutet för de inhemska språken och suppleant Matti Räsänen, FD, specialsakkunnig, samordnare för språkpolitiken, Institutet för de inhemska språken 

Marina Kinnunen, direktör, Vasa sjukvårdsdistrikt och suppleant Tiina Paunio, professor i psykiatri, Helsingfors universitet 

Pasi Saukkonen, specialforskare, docent, stadsforskning och stadsstatistik i Helsingfors stad och suppleant Mikael Hiltunen, projektchef, Svenska nu-nätverket 

Erika Strandberg, kommundirektör, Kimitoöns kommun och suppleant Kaj Suomela, landskapsdirektör, Österbottens förbund 

Kurt Torsell, direktör för enheten för svenskspråkig verksamhet och svenskspråkig utbildning, Utbildningsstyrelsen och suppleant Marianne Mustajoki, FD, specialsjukskötare

Svenska finlands folkting: Christina Gestrin, folktingssekreterare och suppleant Kristina Beijar, sakkunnig

Sametinget: Tauno Ljetoff och suppleant Irja Seurujärvi-Kari, Saamelaiskäräjät
 

Kontaktuppgifter

Justitieministeriet
Delegationen för språkärenden
Södra Esplanaden 10, Helsingfors
PB 25, 00023 STATSRÅDET

Översikter och ställningsstagande av delegationen

Samråd om språkärenden 22.10.2019: Resolution

Delegationen för språkärendens målsättningar för regeringsprogrammet 2019-2023

Samråd om språkärenden 24.10.2018: Resolution

Samråd om språkärenden 3.10.2017: Resolution gällande social- och hälsovårdsreformen

Ställningstagande av delegationen för språkärenden (social- och hälsovårdsreformen och tingsrätternas strukturreform) 6.9.2016 (pdf, 0.02 Mt)

Presentation av medlemmarna

Sten Palmgren (f. 1949) är juris licentiat. Han har varit verksam vid justitieministeriets lagberedningsavdelning åren 1982 –2014, bland annat vid laggranskningsbyrån, Europarättsenheten och enheten för offentlig rätt. Hans sakkunskap hänför sig närmast till lagberedning, författningsrätt, inklusive de grundläggande fri- och rättigheterna, nordiskt samarbete och Ålands självstyrelse. Under åren 1999-2001 var han generalsekreterare för språklagskommittén.

PD Markku Suksi (f. 1959) har sedan 1998 varit professor i offentlig rätt vid Åbo Akademis fakultet för samhällsvetenskap och ekonomi. Suksi doktorerade i offentlig rätt vid Åbo Akademi år 1993. Han är i synnerhet sakkunnig i de grundläggande språkliga rättigheterna. Åren 2011 –2012 arbetade Suksi som tidsbunden utvecklingschef med ansvar för språkärenden vid justitieministeriets enhet för demokrati och språkärenden och som generalsekreterare för delegationen för språkärenden. Tidigare har Suksi bland annat arbetat som professor i offentlig rätt vid Vasa universitet, som professor i jämförande rätt och rättsteori samt som biträdande professor i författningsrätt vid Åbo universitet.

Johan Bärlund (f. 1964) har varit anställd vid Helsingfors universitet sedan 1987. För närvarande är han rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan och tjänstledig som professor i nordisk rätt vid juridiska fakulteten. Johan Bärlund doktorerade i juridik år 2002 med en doktorsavhandling i konsumenträtt och är särskilt sakkunnig på privaträttens område. Åren 2015 –2018 var han medlem i den svenskspråkiga språknämnden och 2018 –2021 ordförande för den.

Ped.mag Ulf Stenman fungerar idag som direktör för svenska enheten på Finlands kommunförbund och har en lång erfarenhet av ledaruppdrag och utvecklingsarbete inom såväl statlig, kommunal som privat verksamhet och även från tredje sektorn, både som tjänsteman och förtroendevald.

PD Linnéa Henriksson (f. 1977) forskar och undervisar vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi, inom ämnet offentlig förvaltning. Hon är expert på kommunal förvaltning och politik. Henriksson har också forskat i språkliga omständigheters betydelse för den offentliga förvaltningen samt om (andra) minoriteters påverkningsmöjligheter. Henriksson har lång erfarenhet av kommunala förtroendeuppdrag.

Camilla Lindholm är professor i de nordiska språken vid Tammerfors universitets fakultet för informationsteknik och kommunikation. Hon avlade doktorsavhandling vid Helsingfors universitet 2003. Hon har arbetat som forskardoktor vid Finlands Akademi åren 2005 –2011 och som akademiforskare åren 2013 –2018. Hon har varit universitetslektor i de nordiska språken vid Helsingfors universitet åren 2009 –2019 och visstidsanställd professor i de nordiska språken 2016 –2017 och 2018 –2019. Lindholms specialkunskaper gäller det talade språket, den institutionella interaktionen och lättläst språk.

Salli Kankaanpää (f. 1962) är direktör för språkserviceavdelningen vid Institutet för de inhemska språken. Kankaanpää är filosofie doktor med det finska språket som huvudämne, och hennes specialområden är språkvård, textforskning, myndighetsspråk och språkpolitik. Kankaanpää har arbetat vid Institutet för de inhemska språken med forsknings- och sakkunniguppgifter inom finska språket och språkvården sedan år 1989 och som avdelningschef sedan år 2006.

Matti Räsänen (s. 1965) har varit specialsakkunnig vid Institutet för de inhemska språken sedan år 2000. Räsänen är filosofie doktor (finska). Han är i synnerhet sakkunnig i språkpolitik, språkvård, ordlista och språkteori. Han har också arbetat som universitetslektor.

Marina Kinnunen (f. 1977) är ekonomie doktor och sjukskötare. Sedan år 2000 har hon arbetat i olika uppgifter inom Vasa sjukvårdsdistrikt. För närvarande är Kinnunen direktör för sjukvårdsdistriktet. I sitt arbete har hon särskilt lyft fram kundernas rätt att få service på sitt eget modersmål och de möjligheter som den tvåspråkiga verksamhetsmiljön medför.

Tiina Paunio är professor i psykiatri och vice dekanus med ansvar för tvåspråkighetsfrågor vid Helsingfors universitets medicinska fakultet.

Pasi Saukkonen är forskare i politik och särskilt förtrogen med språk- och minoritetsfrågor. År 1999 doktorerade han kring Finlands och Nederländernas nationella identitet och han har publicerat mycket inom områden som invandring, integration, integration, kulturell mångfald och minoritetspolitik. Innan han övergick till Helsingfors stad har han arbetat i olika undervisnings- och forskningsuppgifter vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet samt som specialforskare och direktör vid stiftelsen för främjande av kulturpolitisk forskning (Cupore).

Mikael Hiltunen (f.1983) har varit projektchef för Nätverket Svenska nu sedan år 2017. Svenska nu stöder svenskundervisningen i finskspråkiga skolor och verksamheten koordineras av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Till utbildningen är Hiltunen politices magister (Åbo Akademi 2009). Han har tidigare bl.a. arbetat som verksamhetsledare för Finlands svenska socialdemokrater samt som riksdagsassistent för riksdagsledamot Antti Kalliomäki och talman Paavo Lipponen. 

Erika Strandberg (f.1978) är kommundirektör i Kimitoöns kommun. Strandberg har tidigare verkat som förvaltningschef och bildningschef inom kommunsektorn. Strandberg är PM till utbildningen och har lång erfarenhet av att verka i den tvåspråkiga kommunförvaltningen. Åren 2018-2019 arbetade Strandberg i Egentliga Finlands beredningsorganisation för dåvarande vårdreform, där det till arbetsuppgifterna hörde tvåspråkighetsfrågor. 

Kaj Suomela (s. 1957) är för närvarande landskapsdirektör för landskapet Österbotten. Österbotten är det enda landskapet i Finland där svenska är majoritetsspråk. I egenskap av överdirektör för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten var Suomela en aktiv utvecklare av svenskspråkiga tjänster inom statsförvaltningen. Han var i flera år ordförande i NTM-centralernas nationella samarbetsgrupp för tjänster på svenska. I och med sina erfarenheter av  internationella uppdrag har han också omfattande erfarenhet av att arbeta med olika språkgrupper. Ett jämlikt tillhandahållande av tjänster både på svenska och på finska har varit viktigt för Suomela under hela arbetslivet.

Kurt Torsell är direktör för enheten för svenskspråkig verksamhet och svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen

Marianne Mustajoki (f. 1945) är filosofie doktor och specialsjukvårdare. Mustajoki arbetade under perioden 2002-2013 som byråchef vid Esbo stads social- och hälsovårdsväsende med ansvar för uppföljning och utveckling av stadens svenskspråkiga tjänster. Till uppgiften hörde en omfattande utredning av de svenskspråkiga tjänsterna och utarbetandet av ett åtgärdsprogram utifrån den. Mustajoki har utarbetat utredningen Svenskans ställning i metropolen (Magma-studie 3/2009) på uppdrag av tankesmedjan Magma, och en utredning om IT på svenska i huvudstadsregionen (Kommunförbundet 2009). Mustajoki är huvudredaktör för en finskspråkig informationsportal vid namn Terveysportti, som är avsedd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Mustajoki doktorerade vid Helsingfors universitets medicinska fakultet år 2020 med avhandlingen ”Language matters: A study about language communication with bilingual Swedish speakers in Finnish healthcare”. Doktorsavhandlingen är den första i Finland där man utrett vilka effekter kommunikation på svenska och finska har på vårdens kvalitet. 

Svenska Finlands folkting har utsett folktingssekreterare Christina Gestrin som medlem med sakkunnig Kristina Beijar som suppleant 

Sametinget företräds av Tauno Ljetoff, ordförande för samiska språkrådet och ersättare Irja Seurujärvi-Kari