Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

Grundlagen definierar principerna för förhållandet mellan individen och det allmänna. Den innehåller även bestämmelser om den offentliga maktutövningens principer, om statens organisation och om de högsta statliga organens inbördes förhållanden.

Broschyr om grundlagen Sammanfattning av grundlagens innehåll. Finland är en suverän republik 1 KAP. Grundlagen inleds med bestämmelser om grunderna för vårt statsskick, fördelningen av uppgifterna mellan de högsta statsorganen och om rättsstatspr...

Behövliga ändringar i 10 § i grundlagen bereds med beaktande av behoven i anslutning till kriminal-, civil och militär underrättelseinhämtning samt EU-lagstiftningen, nya former av allvarlig brottslighet och den tekniska utvecklingen.

Den parlamentariska styrgruppen stödjer den arbetsgrupp som bereder ändringar i grundlagens bestämmelser om skyddet för hemfriden och hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden.

I propositionen föreslås det att Finlands grundlag ändras i fråga om valkretsindelningen. Genom den föreslagna lagen skulle det fastställas att landet för riksdagsval ska delas in i minst nio och högst femton valkretsar. Därtill skulle landskapet Åland även fortsättningsvis utgöra en egen valkrets.

Valsystemet vid riksdagsval ska reformeras så att den valkrets från vilken färre än åtta ledamöter väljs bildar ett valområde med en annan valkrets för resultatuträkningen.

17.6.2026 | Justitieministeriet begär utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition med förslag till ändring av det i grundlagen föreskrivna lägsta och högsta antalet valkretsar i riksdagsvalet.

16.4.2026 | Regeringen föreslår ändringar i grundlagens paragraf om skydd för privatlivet. Genom ändringarna möjliggörs en nödvändig begränsning av hemfridsskyddet och skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden i syfte att avvärja allvarlig brottslighet. Enligt propositionen kan hemfridsskyddet begränsas också för att inhämta information om militär verksamhet och annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.

16.3.2026 | Den parlamentariska styrgruppen som statsrådet tillsatt anser att beredningen av en ändring av 10 § i grundlagen om skydd för privatlivet kan framskrida till en regeringsproposition.

4.12.2025 | Justitieministeriet ber om utlåtanden om arbetsgruppsbetänkandet där det föreslås ändringar i 10 § i grundlagen. Målet är att stärka brottsbekämpningen och den nationella säkerheten i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Genom ändringarna möjliggörs en nödvändig begränsning av hemfridsskyddet och skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden för att avvärja allvarlig brottslig...

Vars och ens grundläggande rättigheter tryggas i grundlagen och de mänskliga rättigheterna tryggs i internationella människorättskonventioner.

Språkliga och kulturella rättigheter Grundlagen ger var och en rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. I grundlagen fastställs Finlands tvåspråkighet, dvs. att landet har två nationalspråk, finska och svenska. Också minoritetsgruppernas spr...

Justitieministeriet bereder de grundläggande bestämmelserna som berör grundlagen och den offentliga förvaltningen.

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Justitieministeriet ser till att den finska rättsstaten fungerar. Ministeriet bereder också bestämmelser som ska garantera rättvis rättegång och god förvaltning. Vid ministeriet bereds även de lagar som gäller utsökning, konkurs och skuldsanering.

Enligt grundlagen ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Detta betyder inte endast formell utan även faktisk likabehandling.

De teckenspråkiga är en språklig och kulturell minoritet, vars kärngrupp består av döva eller hörselskadade personer som använder teckenspråk som sitt modersmål.

Arbetsgruppen har som mål att lägga fram förslag till sådana ändringar i bestämmelserna som rättsväsendets oberoende förutsätter i synnerhet genom att försäkra sig om de grundlagsenliga garantierna för rättsväsendets oberoende. Arbetsgruppen tillsattes av justitieministeriets arbetsgrupp för utredning av utvecklingen av rättsväsendet 2023 och finns i anslutning till den.

Justitieministeriets elektroniska demokratitjänster ger medborgarna möjlighet att delta i och påverka beslutsfattandet.