Förslag till lag om övervakning av underrättelseverksamheten till riksdagen
Regeringen föreslår att det inrättas en ny myndighet, underrättelseombudsmannen, som ska sköta laglighetskontrollen av den civila och militära underrättelseinhämtningen. I den nya lagstiftningen om underrättelseinhämtning föreslås att de civila och militära underrättelsemyndigheterna ska få nya och betydande uppgifter och befogenheter i fråga om underrättelseinhämtning och därför finns det behov att förnya även övervakningssystemet.
Enligt förslaget som i dag överlämnades till riksdagen ska övervakningssystemet bestå av både parlamentarisk övervakning och en underrättelseombudsman som svarar för laglighetskontrollen. Målet är att organisera övervakningen av underrättelseverksamheten så att den uppfyller kraven på en effektiv och oberoende övervakning.
Med hemliga underrättelseinhämtningsmetoder ingriper man i individens grundläggande rättigheter, särskilt i skyddet för privatlivet och skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden. Förtroendet för att underrättelseverksamheten sköts på ett behörigt sätt och att individens rättssäkerhet kan garanteras ska enligt förslaget tryggas genom att organisera laglighetskontrollen av underrättelseverksamheten på ett effektivt sätt och ge tillsynsorganen en stark ställning och omfattande befogenheter.
Ett nytt utskott till riksdagen
Parlamentarisk kontroll av underrättelseverksamheten ska utövas av riksdagens nya underrättelsetillsynsutskott. Inrättandet av utskottet förutsätter ändringar i riksdagens arbetsordning och man har berett ett separat förslag av talmanskonferensen om detta.
I den nya lagen om övervakning av underrättelseverksamheten ska föreskrivas om underrättelsetillsynsutskottets rätt att få information och redogörelser. Utskottet ska ha en omfattande rätt att få information samt rätt att av underrättelseombudsmannen, övriga myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag få redogörelser om underrättelseverksamheten.
Ombudsmannen ska ha stark ställning och omfattande behörigheter
Enligt förslaget ska underrättelseombudsmannen finnas i anslutning till dataombudsmannens byrå och vara självständig och oberoende i sin verksamhet. Ombudsmannens uppgift är att övervaka lagenligheten vid användning av underrättelseinhämtningsmetoder och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten. Underrättelseombudsmannen ska ha en stark ställning och effektiva befogenheter vid laglighetskontrollen.
Underrättelseombudsmannen ska utnämnas av statsrådet för högst fem år i sänder. Den nya ombudsmannens uppgifter och befogenheter begränsar inte de högsta laglighetsövervakarnas, dvs. justitiekanslerns och justitieombudsmannens, eller andra särskilda ombudsmäns övervakningsbehörighet.
Ombudsmannen ska ha en omfattande rätt att få information samt rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag få redogörelser om underrättelseverksamheten. Ombudsmannen ska också få utföra inspektioner i verksamhetslokalerna hos myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.
Underrättelseombudsmannen ska kunna bestämma att användningen av en underrättelseinhämtningsmetod ska avbrytas eller avslutas, om han eller hon anser att en myndighet har handlat lagstridigt i underrättelseverksamheten. För att avbryta eller avsluta användningen av en underrättelseinhämtningsmetod som baserar sig på tillstånd av domstol ska underrättelseombudsmannen kunna meddela ett temporärt föreläggande som utan dröjsmål ska föras till domstolen i fråga. Domstolen ska avgöra ärendet skyndsamt.
Ombudsmannen ska också kunna bestämma att information som inhämtats på ett lagstridigt sätt ska utplånas utan dröjsmål. Om underrättelseombudsmannen anser att en övervakad har handlat lagstridigt, kan ombudsmannen anmäla ärendet till den behöriga förundersökningsmyndigheten.
Ombudsmannen ska också inom sitt ansvarsområde ge akt på och bedöma hur verkningsfull lagstiftningen är och lägga fram de utvecklingsförslag som han eller hon anser vara behövliga. Underrättelseombudsmannen ska årligen lämna en berättelse om sin verksamhet till riksdagen, riksdagens justitieombudsman och statsrådet. Ombudsmannen ska också kunna lämna en separat berättelse om ett ärende som han eller hon anser vara viktigt. Ombudsmannen ska föra sina relevanta iakttagelser vid övervakningen till riksdagens underrättelsetillsynsutskott för behandling.
Individens rättsskydd tryggas genom möjlighet att anföra klagomål
Till underrättelseombudsmannen kan enligt förslaget anföras klagomål i laglighetsfrågor som gäller underrättelseverksamheten. Den som har varit föremål för underrättelseverksamhet eller som misstänker att han eller hon har varit föremål för underrättelseinhämtning kan också be underrättelseombudsmannen undersöka lagenligheten för den verksamhet som han eller hon varit föremål för.
En sådan begäran kan gälla t.ex. situationer där en person av en myndighet får veta om underrättelseverksamhet som personen har varit föremål för efter det att användningen av underrättelseinhämtningsmetoden har avslutats. Ett sådant efterhandsmeddelande ska ges till personer som har varit föremål för underrättelseinhämtning i fråga om vissa underrättelseinhämtningsmetoder, t.ex. teleavlyssning, teleövervakning och underrättelseinhämtning som avser datatrafik.
Mer information:
Tuula Majuri, lagstiftningsdirektör, tfn 02951 50280, och
Anu Mutanen, specialsakkunnig, tfn 02951 50311,
e-post: [email protected]