Nordiskt samarbete
Rättsligt samarbete hjälper de nordiska länderna att främja de gemensamma grundprinciperna i nordisk lagstiftning i enlighet med gemensamma nordiska värderingar. På politisk nivå och tjänstemannanivå främjar nordiskt rättsligt samarbete kontakter, diskussioner och vid behov samordning i samband med förhandlingar på internationella forum såsom Europarådet och FN.
Det nordiska rättsliga samarbetet har över hundraåriga anor. Den rättsliga grunden för det nordiska samarbetet är det så kallade Helsingforsavtalet som ingicks 1962, där även principerna för det rättsliga samarbetet fastställdes.
De nordiska regeringarnas rättsliga samarbete leds av justitieministrarna, som utgör ministerrådet för rättsligt samarbete. De nordiska justitieministrarna träffas årligen och dessutom sammanträder de nordiska länderna på ministernivå tillsammans med de baltiska länderna vartannat år.
Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har operativt ansvar för det nordiska regeringssamarbetets dagliga verksamhet. Dessutom samordnar sekretariatet arbetet i tjänstemannakommittén för rättsligt samarbete, som består av tjänstemän från den nordiska justitiesektorn.
Tjänstemannakommittén för rättsligt samarbete ska årligen dela ut stöd till samnordiska projekt som gäller rättsligt samarbete. Mer information om ansökningsmöjligheter och ansökningsblanketter finns på webbplatsen för Nordiska ministerrådets sekretariat.
Möjligheter och blanketter för ansökan om stöd för samnordiska projekt på webbplatsen för Nordiskt samarbete
Mer information om Helsingforsavtalet på webbplatsen för Nordiskt samarbete
Mer information om Nordiska ministerrådet på webbplatsen för Nordiskt samarbete
Nordiska ministerrådet
Genom samarbetet på det rättsliga området främjas de gemensamma grundprinciperna i det nordiska lagstiftningsarbetet med beaktande av gemensamma nordiska värderingar. Samarbetet är också en viktig del av det europeiska lagstiftningssamarbetet, liksom genomförandet av EU- och EES-författningar och andra internationella förpliktelser.
Samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet är särskilt inriktat på de grundläggande förutsättningarna för att bevara demokratin, förtroendet och sammanhållningen i de nordiska länderna. Samarbetet på det rättsliga området är inriktat på tre strategiska prioriteringar: säkerställande av rättssäkerhet, enhetlighet i nordisk lagstiftning och dess fördelar samt förebyggande av brottslighet.
Nordiska ministerrådets arbete utförs i en ministerkommitté (MR-JUST), vars arbete verkställs av en tjänstemannakommitté för justitiesektorn (ÄK-JUST). Det rättsliga samarbetet leds av justitieministrarna, som vid det årliga mötet för ministerrådet för justitiefrågor behandlar inledandet av nordiskt samarbete på nya rättsliga områden och hittandet av nya samnordiska lösningar. Ministermötena bereds av tjänstemannakommittén för justitiefrågor som sammanträder tre gånger om året.
Arbetet vid Nordiska ministerrådet styrs av Vår vision 2030 och samarbetsprogrammet för justitiesektorn 2022–2024. Nordiska ministerrådets handlingsplan Vår vision 2030 har godkänts av de nordiska samarbetsministrarna och planen gäller 2021–2024.
Vår vision 2030
Publikation: Nordiskt samarbetsprogram för justitiesektorn 2023–2024 (på finska)
Publikation: Norden som världens mest hållbara och integrerade region, handlingsplan för 2021–2024
Nordic Baltic
Det nordiska samarbetet kompletteras av Nordic-Baltic-samarbetet mellan de nordiska och de baltiska länderna. De nordiska länderna sammanträder på ministernivå med de baltiska länderna vartannat år. På tjänstemannanivå sammanträder justitieministeriernas kontaktpersoner med 2–3 års mellanrum för att utbyta information om aktuella frågor. Vid mötena har temana i allmänhet varit aktuella kriminalpolitiska frågor, ärenden som gäller justitieförvaltningen och brottspåföljdsområdet.