Utvecklandet av bestämmelserna om ungdomsstraff

Mål och resultat

Målet är att de behövliga ändringar i lagstiftningen som anges i regeringsprogrammet ska träda i kraft under regeringsperioden.

Den 8 juli 2024 tillsatte justitieministeriet en arbetsgrupp för att bereda ändringar i lagstiftningen gällande ungdomsstraff för att genomföra de ovannämnda skrivningarna i regeringsprogrammet och åtgärdsprogrammet för förebyggande och bekämpning av ungdoms och gängbrottslighet 11 och 35 (VN/27263/2023-OM-8).

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid justitieministeriet med beaktande av remissresponsen till arbetsgruppens betänkande. Regeringens proposition lämnades till riksdagen 19.2.2026 (RP 8/2026 rd).

Enligt propositionen ska användningen av ungdomsstraff effektiviseras genom att straffets maximilängd förlängs från ett år till två år. Det föreslås att förutsättningarna för att använda ungdomsstraff ska utvidgas så att påföljden kan dömas ut om brottets allvar, gärningspersonens skuld eller tidigare brott motiverar ungdomsstraff och om villkorligt fängelse ensamt ska anses otillräckligt som påföljd. Det föreslås också att bestämmelserna om sammanställning av påföljdsutredning och utredningens innehåll förtydligas. Innehållet i ungdomsstraffet ska kompletteras med verksamhet som stöder ett liv utan brottslighet. Till påföljden föreslås också en möjlighet att avtjäna en del av straffet genom att den unga deltar i behandling missbruk och beroendeproblematik.

Syftet med förslagen är att ungdomsstraffet i större utsträckning ska beaktas som ett påföljdsalternativ inom dess huvudsakliga målgrupp. Ett ytterligare mål är att öka användningen av straffet särskilt i fråga om dem som för första gången gör sig skyldiga till brott samt i situationer där det för brottet eller för brott som behandlas samtidigt kan förväntas ett villkorligt fängelsestraff på 1–2 år. Syftet med förslaget är också att förbättra straffets effektivitet.

Utgångspunkter

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering lyfts den ökade ungdoms- och gängbrottsligheten fram som ett allvarligt problem. I regeringsprogrammet ingår flera mål för att minska ungdomsbrottsligheten. Ett av dem är att bestämmelserna om ungdomsstraff ska utvecklas så att gärningens allvar framhävs tydligare än för närvarande, till exempel genom att element från samhällstjänsten inkluderas i ungdomsstraffet och att användningen av det ökas.

Ungdomsstraff är en särskild typ av påföljd för unga som gjort sig skyldiga till brott i åldern 15–17 år. Ungdomsstraff infördes i hela landet 2005, men har tillämpats endast i liten utsträckning. Under de senaste åren har cirka 5–10 unga per år dömts till ungdomsstraff.