Arbetsgrupp ska utveckla ungdomsstraffet

Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att revidera lagstiftningen om ungdomsstraff. Målet är att öka användningen av ungdomsstraff och att framhäva gärningens allvar bättre än för närvarande. Element från samhällstjänsten kunde till exempel inkluderas i ungdomsstraffet. 

Utvecklingen av lagstiftningen om ungdomsstraff ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo och i åtgärdsprogrammet för bekämpning av ungdoms- och gängbrottslighet som godkändes i april.

Arbetsgruppen har till uppgift att bereda de lagändringar som behövs för att ungdomsstraffet ska bli en tydlig del av påföljdssystemet för minderåriga unga. Arbetsgruppen ska särskilt bedöma hur man kan öka användningen av ungdomsstraff åtminstone i fråga om brott för vilka det för närvarande döms ut villkorligt fängelse i 1–2 år. Ungdomsstraff ska oftare än för närvarande kunna användas också som den ungas första påföljd. Arbetsgruppen ska dessutom granska  förfarandet med påföljdsutredningar som föregår utdömandet av ungdomsstraff, verkställigheten av påföljden samt påföljdens innehåll och varaktighet. Arbetsgruppens mandatperiod går ut i maj 2025.

Ungdomsstraff är en särskild typ av påföljd för unga som gjort sig skyldiga till brott i åldern 15–17 år. Det är ett straff på minst fyra månader och högst ett år som omfattar övervakning, stöd och uppgifter och program som ska främja den dömdes sociala handlingsförmåga. Ungdomsstraff infördes i hela landet 2005. Enligt undersökningar fungerar ungdomsstraffet bra, men det används rätt lite. Under de senaste åren har 5–10 unga dömts till ungdomsstraff per år.

Ytterligare information: Nea Koivu, specialsakkunnig, tfn 0295 150 271, [email protected]