Arbetsgrupp: Rättskipningen måste utvecklas kontinuerligt i världen som förändras
Rättskipningen ska utvecklas övergripande, målinriktat och planenligt. Alla viktiga ansvariga instanser ska engageras i arbetet. Det är viktigt för att bevara domstolarnas centrala roll som rättsstatens hållfasta grundpelare. Det föreslår arbetsgruppen för utveckling av rättskipningen, vars ordförande är justitieministeriets understatssekreterare Kari Kiesiläinen. Arbetsgruppens arbete grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.
Arbetsgruppen föreslår att en brett sammansatt kommitté tillsätts för långsiktigt utvecklingsarbete. Kommittémodellen ger också domare och domstolar större påverkningsmöjligheter och ansvar för att utveckla domstolarna verksamhet.
I nuläget är de största problemen i fråga om rättsskyddet hur resurserna räcker till och det att rättegångarna är långa och dyra. Behandlingstiderna varierar betydligt i olika domstolar. Det är viktigt att kundernas rättsskydd tillgodoses på ett jämlikt sätt på olika håll i landet.
Oberoende, hög kvalitet och kundorientering
Arbetsgruppen enades om tre omfattande utvecklingsmål, som kan säkra rättsvårdens kvalitet också i framtiden.
Starkt oberoende förutsätter att tillräcklig grundfinansiering säkras för alla aktörer inom rättsvården. Grundlagen ska justeras för att erbjuda ett allt effektivare skydd mot osaklig påverkan. Förfarandena för utnämning och avskedande av domare samt nämndemannasystemet ska omprövas. Man måste säkra att statens styrpraxis stöder oberoende rättskipning. Arbetsgruppen betonar att domstolarnas oberoende är mycket viktigt också i instabila samhällsförhållanden.
Arbetsgruppen anser att det är viktigt att lyfta fram domstolarnas kärnuppgift. Vilka frågor ska de behandla också i fortsättningen och vilka är det motiverat att behandla på annat håll? Resurserna ska vara tillräckliga och rätt inriktade, lokaler och arbetsutrustning ska stödja verksamheten. Arbetsgivarbilden ska förbättras för att göra domstolarna eftertraktade som arbetsplats. Arbetsbelastningen ska kunna fördelas jämnare mellan olika domstolar. Domstolarnas ledningssystem och personalens kompetens ska utvecklas kontinuerligt.
Det tredje utvecklingsmålet är en mer omfattande användning av teknik för att stödja domstolarnas arbete och ge kunder allt bättre service. Tjänsterna ska vara högklassiga, de ska erbjudas i flera kanaler och så att kundernas behov beaktas. Detta stödjer jämlikhet i fråga om rättsskyddet, påverkar rättegångarnas längd och pris samt förstärker allmänhetens förtroende för rättstjänsterna.
Arbetet som nu är slutfört anknyter på många sätt till en bredare diskussion om domstolsväsendets framtid. Andra aktuella helheter är redogörelsen om rättsvården som bereds vid justitieministeriet, rapporten ”Oikeusvaltiollisuus Euroopan unionissa ja Suomessa”, som tagits fram med finansiering från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS), Europeiska kommissionens rapport om rättsstatsprincipen och professor Mikko Aaltonens utredning om reformen av tingsrättsnätverket.
Arbetsgruppens betänkandet (pdf, på finska)
Betänkandet från arbetsgruppen för utveckling av rättskipningen är inte i sin slutliga form, och publikationen som bifogas meddelandet uppfyller inte tillgänglighetskraven än. Betänkandet publiceras senare i höst i tillgänglig form i justitieministeriets publikationsserie.
Mer information:
Kari Kiesiläinen, understatssekreterare, tfn 0295 150 138, [email protected] (till den 31.8)
Pekka Timonen, kanslichef, kontakt via Sanna Laine, ledningens sekreterare, tfn 0295 150 044, [email protected]