Arbetsgrupp som bereder den kompletterande lagstiftning som förordningen om e-evidence föruttsätter och den genomförandelagstiftning som direktivet om e-evidence förutsätter

Mål och resultat

Målet är att utarbeta ett förslag till sådan kompletterande nationell lagstiftning som förordningen om e-evidence och till sådan nationell genomförandelagstiftning som direktivet om e-evidence förutsätter. Förslaget ska utarbetas i form av en regeringsproposition.

Sammandrag

Genom E-evidence-förordningen ((EU) 2023/1543) och e-evidence-direktivet ((EU) 2023/1544) föreskrivs det om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden.

Utgångspunkter

Den tekniska utvecklingen har förvandlat brottslighetens former och i hög grad försvårat möjligheterna att reda ut brott. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att effektivera tillgången till elektroniskt bevismaterial särskilt vid informationsanskaffning som överskrider gränserna.

I förordningen fastställs hur och under vilka förutsättningar medlemsstatens brottsbekämpande myndighet kan förpliktiga en tjänsteleverantör verksam inom Europeiska unionens område att lämna ut eller bevara ett bevismaterial som en tjänsteleverantör besitter för användning som bevismaterial i ett pågående straffrättsligt förfarande. Det kan till exempel gälla uppgifter om innehållet i ett e-postmeddelande eller om hur det skickats. Förordningen har inte avsetts ha några inverkningar på medlemsstaternas interna förfaranden som gäller den brottsbekämpande myndighetens rättighet att ålägga en tjänsteleverantör i samma medlemsstat att överlämna uppgifterna. Direktivet reglerar bestämmelserna för utseendet av rättsliga företrädare för tjänsteleverantörerna för att underlätta insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden.

Ytterligare uppgifter

• Förordning
• Direktiv