Förkortning av lagringstiderna för anteckning om betalningsstörning (betalningsanmärkning)

Mål och resultat

Målet med projektet är att utreda om det är möjligt att förkorta lagringstiderna för anteckningar om betalningsstörningar (betalningsanmärkningar) och att bedöma konsekvenserna av kortare lagringstider för kreditgivarnas möjligheter att bedöma konsumenternas och andra gäldenärers kreditvärdighet samt konsekvenserna av detta för kreditgivningen.

Som en del av projektet bereds en bedömningspromemoria. Eventuella lagstiftningsåtgärder för att förkorta lagringstiderna för betalningsanmärkningar bedöms närmare efter remissbehandlingen av bedömningspromemorian. Samtidigt granskas enligt vilken tidsplan lagstiftningen om förkortning av lagringstiderna för betalningsanmärkningar kan träda i kraft. Vid bedömningen beaktas tidsplanen för beredningen av ett positivt kreditupplysningsregister.

I samband med behandlingen av regeringens proposition med förslag till temporär ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen (RP 53/2020 rd) lämnade riksdagen ett uttalande (RSv 69/2020 rd) där riksdagen förutsatte att statsrådet påskyndar lagstiftningen om ett register över betalningsanmärkningar så att de som på behörigt sätt har betalat de belopp som ligger till grund för en anmärkning ska avföras ur registret inom en månad efter betalningen.

Lagstiftningsändringar som gäller förvaringstiderna för betalningsanmärkningar bereds på det sätt som förutsätts i riksdagens uttalande (RSv 69/2020 rd, uttalande 4). För att säkerställa en enhetlig reglering ska man vid beredningen också granska behoven att ändra förvaringstiderna för företagskreditupplysningar. Dessutom ska man, i den mån det är möjligt, beakta den lagstiftning om ett positivt kreditupplysningsregister som är under beredning.

Sammandrag

Bestämmelserna om lagringstiderna för anteckningar om betalningsstörningar i kreditupplysningslagen (527/2007) utvärderas och behövliga förslag till ändring av dem utarbetas.

Utgångspunkter

Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin innehåller flera åtgärder som syftar till att förebygga överskuldsättning. Överskuldsättning ska åtgärdas bland annat genom att satsa mera på ekonomirådgivning och skuldrådgivning för hushåll, öka möjligheten till skuldsanering för företagare som har gått i konkurs och börja bereda inrättandet av ett positivt kreditupplysningsregister. I flera utredningar har det ansetts att ett positivt kreditupplysningsregister skulle vara ett viktigt sätt att förebygga överskuldsättning.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering ska man införa ett positivt kreditupplysningsregister och samtidigt förkorta den tid betalningsanmärkningar är i kraft.

Vid beredningen beaktas förhållandet mellan bestämmelserna om anteckningar om betalningsstörning och lagstiftningen om skydd av personuppgifter. EU:s allmänna dataskyddsförordning förutsätter att den kompletterande nationella lagstiftningen utvärderas för att säkerställa att lagstiftningsåtgärderna uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionella mot det legitima mål som eftersträvas.

Ytterligare uppgifter

• Luottotietolain yhteensovittaminen EU:n tietosuoja-asetuksen kanssa