Demokratipolitiska redogörelsen till riksdagen

Redogörelsen tar upp både frågan om hur den representativa demokratin fungerar och vilka möjligheter till direkt deltagande medborgarna har mellan valen. I redogörelsen bedöms förvaltningens samrådspraxis, dvs. på vilka sätt medborgarna kan påverka beredningen.

I internationella jämförelser placerar sig Finland genomgående bland de främsta demokratierna i världen, inte minst på grund av ett stabilt politiskt system och en öppen, okorrumperad förvaltning. De största utmaningarna är det sjunkande valdeltagandet och den ökande ojämlikheten i fråga om delaktighet. Utvecklingen är likartad även i andra västerländska demokratier.

Bakom detta ligger en samhällelig förändring där politiken och partierna har fått nya roller och där människors beteende och val är alltmer individcentrerade. Även internationaliseringen och ekonomin har en allt starkare inverkan på inrikespolitiken.

En positiv utveckling är att färska undersökningar pekar på att de ungas intresse för politik håller på att öka. Dessutom har demokratins status fortsatt att stiga på 2010-talet.
Målet är öppen delaktighet på lika villkor

Redogörelsen grundar sig på flera bakgrundsmaterial som producerades för detta ändamål, bland annat Demokratiindikatorer 2013-rapporten och den externa bedömningen av demokratipolitiken. I beredning ingick också ett omfattande och mångsidigt hörande av intressenter. Medborgarnas och medborgarorganisationernas synpunkter samlades in på nya sätt, till exempel genom ett medborgarråd-försök.

Redogörelsen lyfter fram de kärnpunkter för utvecklingen av demokratin som kräver uppmärksamhet nu och på lång sikt: Den representativa demokratin ska fås att fungera bättre genom att förtydliga valcykeln och öka antalet omröstningssätt. Den direkta demokratin utvecklas på många sätt, bland annat genom att möjliggöra kommunala folkomröstningar på webben och i samband med val samt genom att främja en mer omfattande användning av invånarinitiativ.

Förvaltningens öppenhet och interaktion ska utvecklas bland annat genom att utveckla samrådsprocesserna med hjälp av ett elektroniskt remissförfarande och genom utbildning. Även skolornas demokratifostran är viktigt med tanke på att garantera lika möjligheter att delta.

Statsrådet bereder ett handlingsprogram för att förverkliga målen.

Senare på våren publiceras även en lättläst version av demokratiredogörelsen på finska, svenska och engelska.

Ytterligare upplysningar:
direktör Kirsi Pimiä, enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter,
tfn 02951 50534
specialplanerare Niklas Wilhelmsson, tfn 02951 50348
e-post: förnamn.efternamn(at)om.fi