Justitieminister Henriksson: Var och en ska kunna delta i samhällsdebatten utan rädsla för hatpropaganda
– Hatpropaganda inskränker den samhälleliga debatten och utgör ett hot särskilt mot minoriteters och kvinnors yttrandefrihet. Även om sociala medier ger dem en möjlighet att få sin röst hörd, hotar hatpropagandan att tysta dem. Detta kan vi inte acceptera, utan var och en måste kunna delta i samhällsdebatten utan rädsla för hatpropaganda, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson vid EU:s justitieministermöte i Lille i Frankrike.
Enligt Europeiska kommissionens initiativ bör hatpropaganda och hatbrott kunna kriminaliseras i större utsträckning än för närvarande på EU-nivå. Detta återspeglar kommissionens oro över den ökande hatpropagandan och över att hatpropagandan på nätet utgör ett allt allvarligare hot mot Europeiska unionens värden. Vid mötet diskuterade justitieministrarna bekämpningen av hatpropaganda och hatbrott och träffade företrädare för Google och Meta.
– Mötet med de stora aktörerna på nätet var mycket viktigt, eftersom dessa måste bära sitt ansvar. De straffrättsliga metoderna spelar en viktig roll i bekämpningen av hatpropaganda och hatbrott, men det behövs också mycket mer än så. Det är viktigt att satsa stort på att främja likabehandling och på att motverka hatretorik, säger minister Henriksson.
Barnens rättigheter måste tryggas effektivt i EU
Ministrarna tog också upp de problem som följer av att det på EU-nivå inte finns någon reglering om ömsesidigt erkännande av föräldraskap. Med detta avses reglering genom vilken ett i en medlemsstat erkänt föräldraskap erkänns i en annan medlemsstat. Problem kan uppstå till exempel i situationer där en regnbågsfamilj har flyttat till en annan medlemsstat och den ena av föräldrarna inte längre har kunnat agera som barnets juridiska förälder i dagliga ärenden, när föräldraskapet inte har erkänts i den nya bosättningsstaten.
Europeiska kommissionen överväger nu att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ om erkännande av föräldraskap mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska dock i sin nationella lagstiftning fortsätta att besluta om hur föräldraskap ska fastställas på nationell nivå. Finlands gällande lagstiftning erkänner i princip föräldraskap som har fastställts i andra länder.
– Här är det i sista hand fråga om att tillgodose barnens rättigheter. Den fria rörligheten får inte leda till att barnens rättsliga ställning blir oklar när deras familj flyttar från ett land till ett annat. Vi måste nu hitta de bästa lösningarna på EU-nivå för att åtgärda detta missförhållande, betonar minister Henriksson.
Mer information:
Maria Swanljung, specialmedarbetare, tfn 050 520 9395, [email protected]
Eeva Aittoniemi, enhetschef, EU-ärenden och internationella ärenden, tfn 0295 150170, [email protected]