Vapenbrottsreformen träder i kraft i början av nästa år
Reformen av lagstiftningen om vapenbrott träder i kraft den 1 januari 2026. Syftet med reformen är att minska vapenbrotten och de brott som begås med vapen. Genom lagändringarna och straffskärpningarna framhävs att vapenbrott är klandervärda.
– Viktiga lagändringar som gäller vapenbrott träder i kraft vid årsskiftet. Målet är att skydda människors liv och hälsa ännu effektivare samt att bekämpa i synnerhet organiserad brottslighet. Reformen har varit en av justitieministeriets prioriteringar i regeringsprogrammet, säger justitieminister Leena Meri.
De viktigaste lagändringarna gäller grovt skjutvapenbrott, där minimistraffet fastställs till två års fängelse. Det innebär att straffet i regel blir ett ovillkorligt fängelsestraff. Bärande av ett skjutvapen på allmän plats eller i ett trafikmedel utan rätt att inneha ett sådant vapen ska fogas till gärningar som innebär grovt skjutvapenbrott.
Vidare ska det föreskrivas om hantering av skjutvapen i syfte att begå ett allvarligt brott som ett nytt brott, för vilket straffet är fängelse i högst fyra år. Straffen för innehav av farliga föremål och föremål som lämpar sig för att allvarligt skada någon annan på allmän plats skärps genom en höjning av maximistraffen.
Informationspaket öppnar upp reformen – också ur medborgarnas perspektiv
Justitieministeriet publicerade i juli ett informationspaket om reformen av vapenbrottslagstiftningen. Det innehåller information om bland annat vad som avses med hantering av skjutvapen i syfte att begå ett allvarligt brott och hur jägare och hobbyskyttar har beaktats i de ändringar som gäller grova skjutvapenbrott.
Mer information:
Jussi Matikkala, enhetschef, tfn 0295 150 486, [email protected] (anträffbar 22–23.12)