Varför är det viktigt att ingripa i hatretorik och hatbrott?

Justitieministeriets projekt Kompetenta (Osaavat) inleder en ny textserie där hatretorik presenteras som fenomen, där dess samhälleliga konsekvenser granskas och där man bekantar sig med arbetet mot hatretorik. I det första inlägget granskar vi varför det är viktigt att ingripa i hatretorik och hatbrott.

Hatretorik inskränker den samhälleliga debatten. Den utgör i synnerhet ett hot mot minoriteters och kvinnors yttrandefrihet. Hatretorik innebär i värsta fall att kränka andra personers människovärde och hot om våld. Hatretorik har också ett tydligt samband med hatbrott.  

Hatbrott och hatretorik har inflytande på tre olika nivåer. Att bli offer för ett hatbrott har allvarliga konsekvenser. Offret kan uppleva känslor av rädsla och ensamhet. Att bli utsatt för hatretorik påverkar bland annat den allmänna säkerhetskänslan, det psykiska välbefinnandet och förtroendet för myndigheterna. 

Hatbrotten riktar sig inte enbart mot individen utan mot hela den grupp till vilken offret hör eller kan höra. Ett hatbrott kan alltså orsaka känslor av rädsla även hos andra. Till följd av detta kan personer som tillhör samma grupp isolera sig och vara rädda för att röra sig utanför hemmet. 

Hatretorikens omfattning och normalisering påverkar alla medlemmar i samhället. Hatretorik inverkar bland annat på viljan att delta i samhällsdebatter. Hatretorik och hatbrott försvagar grunden för ett demokratiskt samhälle och en rättsstat eftersom dessa påverkar människors delaktighet och olika åsikters synlighet.

Hur kan vi lösa problemet?

I arbetet mot hatretorik och hatbrott är det viktigt att på ett bättre sätt kunna identifiera fenomenets omfattning och samhälleliga konsekvenser. Hatretorik påverkar direkt de personer som utsätts för hatretorik, men utöver att stödja offren och ge dem rättvisa måste man aktivt utveckla det förebyggande arbetet samt främja likabehandling. I ett gott samhälle blir alla accepterade som de är och får uttrycka sina åsikter utan rädsla. 

Arbetet mot hatretorik har under de senaste åren intensifierats bland annat genom de brottsbekämpande myndigheternas kompetensutveckling. Det förebyggande arbetet utförs av ett stort antal myndigheter vars kompetens och medvetenhet om hatretorik bör stärkas. Även utvecklandet av samarbetet och samordningen hör till stärkandet av kompetensen.

Arbetet mot hatbrott och hatretorik utvecklas inom projektet Kompetenta (Osaavat), som samordnas av justitieministeriet. Projektets mål är att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier i synnerhet genom att utveckla kompetensen hos yrkespersoner inom olika branscher. Till projektet hör utbildning av bland annat poliser och myndigheter inom utbildningssektorn. Dessutom planeras ett kompetenscenter för arbetet mot hatbrott och diskriminering. Man utforskar även centrets verksamhet.

För att vi ska kunna lösa de problem som hatbrott och hatretorik medför, krävs gemensam verksamhet inom olika förvaltningsområden och beslutsfattarna. 

Skribent