Förslag till EU's direktiv om bekämpning av korruption

Mål och resultat

Syftet med förslaget är att se till att alla former av uppsåtlig korruption kriminaliseras i alla medlemsstater, att juridiska personer kan ställas till svars för dessa brott och att effektiva, proportionella och avskräckande påföljder påförs för dem. Dessutom innehåller förslaget lämpliga åtgärder för att förebygga korruption i enlighet med internationella normer och underlätta gränsöverskridande samarbete på det sätt som förutsätts i FN:s konvention mot korruption. Förslaget är minimireglering och medlemsstaterna kan föreskriva om mer omfattande och/eller strängare kriminaliseringar.

Syftet med förslaget är att stärka och komplettera EU:s nuvarande regelverk. Avsikten är att det direktiv som förhandlas fram ska ersätta rådets rambeslut (2003/568/RIF) om bekämpning av korruption inom den privata sektorn och konventionen om bekämpning av korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i.

Sammandrag

Europeiska kommissionen har den 3 maj 2023 lagt fram ett förslag (COM (2023) 234 final) till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av korruption. I förslaget fastställs regler för uppdatering och harmonisering av definitioner och påföljder för korruptionsbrott.

Utgångspunkter

I rådets rambeslut 2003/568/RIF fastställs krav för kriminalisering av korruption inom den privata sektorn. I 1997 års konvention om bekämpning av korruption som riktar sig mot EU:s tjänstemän eller tjänstemän i medlemsstaterna behandlas vissa korruptionsfall som dessa tjänstemän vanligtvis deltar i. Dessa instrument är dock inte tillräckligt omfattande och medlemsstaternas befintliga regler måste vidareutvecklas för att säkerställa en mer konsekvent och effektiv verksamhet i unionen. Det har också uppstått nationella skillnader i genomförandet och hinder för samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna. Medlemsstaternas myndigheter står inför utmaningar i form av alltför långa åtal, korta preskriptionsregler, regler om immunitet och privilegier, begränsad tillgång till resurser, utbildning och utredningsbefogenheter.

Ytterligare uppgifter

• Pressmeddelande från kommissionen
• Förslag till direktiv
• Rådets allmän riktlinje