I september 2022 genomfördes den första fasen av en organisationsreform som omfattar två faser vid Brottspåföljdsmyndigheten. Nu bereds den andra och sista fasen i reformen och den gäller organisering av uppgifter vid brottspåföljdscentralerna. Dessutom är avsikten att utveckla utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet så att det tillgodoser Brottspåföljdsmyndighetens behov.

Regeringen inleder en reform av fängelsenätverket för att verkställigheten av straff ska vara säker och kostnadseffektiv.

Inom projektet bereds de författningsändringar som hör till justitieministeriets ansvarsområde och som gäller skrivningarna i regeringsprogrammet om smidigare informationsutbyte i syfte att förbättra fängelsesäkerheten och förebygga arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel. (maskinöversatt)

Förvaltningsområde Justitieministeriets förvaltningsområde omfattar ett stort antal verksamheter. Inom förvaltningsområdet arbetar under 10 300 personer, av vilka största delen är anställda vid domstolarna. Ministeriet styr verksamheten vid ämbets...

Avsikten är att ändra regleringen så att bara en sådan fånge som avtjänar sitt första fängelsestraff ska kunna friges efter att ha avtjänat en kortare kvotdel av straffet, och att en person således inte på nytt ska kunna räknas som förstagångsfånge efter en viss tid utan brott.

Med internationell rättshjälp i brottmål avses det straffrättsliga samarbetet mellan olika stater. I vidsträckt bemärkelse omfattar denna verksamhet inbördes rättshjälp, utlämning för brott och överföring av dömda personer.

Behandlingen av ett brottmål består av flera olika skeden, t.ex. förundersökning och åtalsprövning

Överföring av dömda personer Allmänt Syftet med överföringen av personer som dömts till fängelsestraff till deras hemländer är att främja deras anpassning i samhället. I detta syfte ges utlänningar som har berövats sin frihet möjlighet att avtjäna...

Justitieministeriets organisation Justitieministeriet leds av justitieministern. Kanslichefen bistår ministern i ledningen av ministeriets verksamhet. Vid ministeriet finns fyra avdelningar: förvaltnings- och styrningsavdelningen, avdelningen för ...

Personal i siffror Antalet anställda 246 Kvinnor 74 %, män 26 %. Medelålder cirka 46 år. Cirka 85 % av justitieministeriets personal har avlagt en högskoleexamen. Personer med juris magisterexamen utgör den största andelen. Dessutom finns det fler...

19.3.2026 | Regeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om Brottspåföljdsmyndigheten. Det viktigaste förslaget är en reform av utbildningssystemet inom brottspåföljdsområdet. Vid sidan av den utbildning som ordnas av Brottspåföljdsområdets utbildningscentral inrättas en modell för inlärning i arbete.

Det straffrättsliga påföljdssystemet bygger på att brott leder till straff. Allmänna strafftyper är ordningsbot, böter, villkorliga eller ovillkorliga fängelsestraff, samhällstjänst och övervakningsstraff.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden Information om nämndens verksamhet finns på nämndens webbplats. Sammansättning för mandatperioden 1.8.2023-31.7.2027: Ordförande: Outi Anttila, arbetsdomstolsråd, arbetsdomstolen Vice ordföranden: Henrik G...

Förebyggande av brott kräver långsiktigt arbete på en bred front och omfattar såväl myndigheternas, företagens, frivilligorganisationers som invånarnas insatser för att minska brott, störande beteende och risken för att bli utsatt för brott.

9.3.2026 | Lagutkastet innehåller bestämmelser om hur allvarliga störningar i samhället ska beaktas i Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. Dessutom genomför lagutkastet regeringsprogrammets föresatser om bland annat skärpta förutsättningar för permission för fångar och förtydligar personalens befogenheter vid avdelningar med intensifierad övervakning.

Den demokratiska rättsstaten och det nordiska välfärdssamhället utgör värdegrunden som justitieministeriets verksamhet bygger på. Värderingarna ska först och främst synas i dagliga beslut och handlingar.

På den här webbsidan finns lättläst information om Justitieministeriet.

I projektet bedöms behoven av att ändra fängelselagen och häktningslagen och bereds de behövliga ändringarna av bestämmelserna.

19.3.2026 | Regeringen föreslår att bestämmelserna om förfarandet med förvandlingsstraff för böter, verkställigheten av en förverkandepåföljd och beviljande av betalningstid för penningfordringar revideras. Propositionen hänför sig till regeringsprogrammets mål att göra rättsprocesserna smidigare.

15.1.2026 | Regeringen föreslår lagändringar som i enlighet med regeringsprogrammet syftar till att göra informationsutbytet mellan myndigheterna smidigare för att förebygga brott. Målet är att förbättra fängelsesäkerheten och ingripa i allvarlig och organiserad brottslighet. Genom propositionen effektiviseras dessutom bekämpningen av människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande.