Rättegång och rättsväsendet Rättegång Lagstiftningen om rättegång innehåller bestämmelser om de förfaranden som skall tillämpas när ärenden behandlas i tingsrätten, hovrätten eller högsta domstolen. I de mål som behandlas vid domstol är det i rege...

Det straffrättsliga påföljdssystemet bygger på att brott leder till straff. Allmänna strafftyper är ordningsbot, böter, villkorliga eller ovillkorliga fängelsestraff, samhällstjänst och övervakningsstraff.

Förvaltningsområde Justitieministeriets förvaltningsområde omfattar ett stort antal verksamheter. Inom förvaltningsområdet arbetar under 10 300 personer, av vilka största delen är anställda vid domstolarna. Ministeriet styr verksamheten vid ämbets...

Målet är att reformera bestämmelserna om förvaltningsdomstolarnas sammansättning. Avsikten är att göra bestämmelserna mer aktuella och fungerande bland annat genom att öka antalet alternativa sammansättningar, så att bestämmelserna om förvaltningsdomstolarnas sammansättning smidigare än förut ska tillgodose behoven i olika avgöranden.

Grundlagen är Finlands viktigaste lag. I grundlagen finns den finska demokratins viktigaste regler och grundprinciper.

Delegationens verksamhet Delegationen för personskadeärenden inledde sin verksamhet på våren 2006 och den verkar i anslutning till justitieministeriet. Delegationen strävar efter enhetlig ersättningspraxis Grundandet av delegationen för personskad...

Den dömde själv, en privatperson, ett samfund, en myndighet eller någon annan kan ansöka om benådning.

Broschyr om grundlagen Sammanfattning av grundlagens innehåll. Finland är en suverän republik 1 KAP. Grundlagen inleds med bestämmelser om grunderna för vårt statsskick, fördelningen av uppgifterna mellan de högsta statsorganen och om rättsstatspr...

Verkställighet av domar I detta avsnitt behandlas hur civilrättsliga domar (t.ex. betalningsdomar) som meddelats i främmande stater verkställs i Finland. Bestämmelser om erkännandet och verkställigheten av sådana domar finns i internationella över...

En fri och öppen offentlig debatt är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Man försöker dock ibland begränsa den offentliga debatten genom obefogade trakasserier eller strategiska rättsprocesser, det vill säga s.k. SLAPP-stämningar.

Bestämmelserna om förvaltningsdomstolarnas sammansättning görs mer aktuella och fungerande bland annat genom att öka antalet alternativa sammansättningar, så att sammansättningen smidigare och på ett mer ändamålsenligt sätt än förut ska tillgodose behoven i olika avgöranden.

På den här webbsidan finns lättläst information om justitieministeriet.

Syftet med projektet är att utreda hur man kunde förebygga så kallade ogrundade besvär och ständigt överklagande vid förvaltningsdomstolarna.

Grundlagen definierar principerna för förhållandet mellan individen och det allmänna. Den innehåller även bestämmelser om den offentliga maktutövningens principer, om statens organisation och om de högsta statliga organens inbördes förhållanden.

Beredskapen vid justitieministeriet och inom dess förvaltningsområde baserar sig på bered-skapslagen och den säkerhetsstrategi för samhället som statsrådet fastställt samt på den nat-ionella riskbedömningen. Ministeriet har till uppgift att samordna beredskapen inom sitt eget ansvarsområde.

I projektet bedöms olika sätt att göra handläggningen av brottmål smidigare i hela straffprocesskedjan, med beaktande av förundersökningsfasen, åtalsprövningen och domstolsbehandlingen. Arbetsgruppen ska bereda utvecklingsförslag som svarar på brister och problem i synnerhet vid den praktiska tillämpningen av lagen.

9.7.2026 | Lagen om föreläggande av böter och ordningsbot revideras nästa sommar. Ändringen frigör myndigheternas resurser för krävande ärenden och påskyndar behandlingen av brottmål. Republikens president stadfäste lagändringarna i dag.

4.6.2026 | Regeringen föreslår att lagstiftningen om förvaltningsdomstolarnas sammansättning ses över. Målet är bland annat att göra domstolarnas arbete smidigare och mer flexibelt samt att påskynda rättegångarna.

3.6.2026 | Enligt lagförslaget ska det i Finland införas tillträdesförbud som meddelas av domstol. Dessutom preciseras bestämmelsen om brott mot offentlig frid. Syftet är att stärka säkerheten för anställda och kunder genom att ingripa i allvarliga och återkommande hot- och våldssituationer. Förslaget genomför regeringsprogrammets föresatser om ett så kallat kontaktförbud för företag.

28.5.2026 | Regeringen föreslår att den videoupptagningsreform som riksdagen godkände 2022 sätts i kraft i början av oktober. Detta innebär att vittnesberättelserna och annan muntlig bevisning i tingsrätten spelas in på video. Videoupptagningar ska användas vid eventuellt ändringssökande i hovrätten och högsta domstolen.