FI SV

Utredning: Tvångsäktenskap är en realitet också i Finland. Myndigheterna behöver utbildas och samarbetet stärkas

Justitieministeriet 18.10.2017 11.44
Pressmeddelande
Utredning: Tvångsäktenskap är en realitet också i Finland. Myndigheterna behöver utbildas och samarbetet stärkas

Det finns inga exakta uppgifter om antalet tvångsäktenskap, men fenomenet existerar i lika hög grad i Finland som på annat håll i Europa. Myndigheterna har dock inte tillräcklig beredskap att svara på sociala och juridiska utmaningar som rör tvångsäktenskap. Det saknas utbildning och anvisningar i frågan och myndighetssamarbetet fungerar inte heller alltid.

Detta framgår av en utredning som Institutet för kriminologi och rättspolitik, som verkar i anslutning till Helsingfors universitet, har gjort upp på begäran av justitieministeriet.

- Tvångsäktenskap undertrycker kvinnors rättigheter och inkräktar på individens grundläggande rätt att leva ett fritt liv. Tvingande till äktenskap är ett brott, som inte ska visas någon som helst förståelse i Finland, säger justitieminister Antti Häkkänen.

Enligt den gällande strafflagen kan tvingande till äktenskap dömas som människohandel, grov människohandel eller tvingande. Förutom egentligt tvingande är också utlämning, transport, mottagande och inkvartering av en person i syfte att tvinga till äktenskap straffbart.

- I samband med genomförandet av den internationella s.k. Istanbulkonventionen kompletterades strafflagstiftningen så, att man i strafflagen införde ett uttryckligt omnämnande av tvångsäktenskap. Detta bidrog till att förbättra kvinnors rättigheter inom ramen för strafflagen, men för att hindra tvångsäktenskap behövs det även andra åtgärder utöver bestämmelserna i strafflagen, betonar minister Häkkänen.

Undersökningens resultat är långt förenliga med tidigare inhemska och europeiska uppgifter. Det allmänna medvetandet och kännedomen om tvångsäktenskap måste öka.

- Yrkespersoner efterlyser både mer information och tydliga anvisningar och detta ska de också erbjudas. Justitieministeriet kommer utifrån utredningen också att föra diskussioner med ministerierna och andra myndigheter om åtgärder för att ingripa i fenomenet. Jag tror att alla aktörer tar saken på allvar, framhåller Häkkänen.

I fråga om identifiering av fenomenet lyfter man i promemorian fram läroanstalter på andra stadiet och yrkesverksamma från olika branscher - lärare, hälsovårdare, psykologer och kuratorer - samt barnskyddet. Även Migrationsverket har en central roll när det gäller att identifiera tvångsäktenskap.

I såväl myndigheter som organisationer ska det enligt promemorian finnas klara instruktioner om hur man ska handla i olika fall av tvångsäktenskap och om vilka instanser man ska kontakta. Utökad utbildning och yrkeskompetens avser kunskap om både främmande kulturer och juridisk reglering, och om vad tvångsäktenskap innebär i praktiken.

Tvångsäktenskap uppdagas inte i straffprocessen

I utredningen fäster man också uppmärksamhet vid att tvingande till äktenskap vanligen inte leder till någon rättsprocess.

- Vi måste nu försäkra oss om att myndighetssamarbetet också fungerar i ärenden som gäller tvingande till äktenskap. Anmälning av brott bör uppmuntras, eftersom man bara på så sätt kan ingripa i dem på djupet, betonar justitieminister Häkkänen.

I brott som gäller människohandel, grov människohandel eller tvingande som behandlats i domstol eller i en förundersökning är det dock så gott som aldrig fråga om tvingande till äktenskap. Att hänskjuta fallen till straffrättslig process är i praktiken möjligt endast om fenomenet identifieras och man ingriper i det i ett tillräckligt tidigt skede, och fallen anmäls till polisen. 

Enligt utredningen finns det flera skäl till att brotten inte kommer till polisens kännedom. Tvingande till äktenskap sker vanligtvis i ett närstående- eller förtroendeförhållande. Tröskeln för att göra polisanmälan om en nära anhörig och rädslan för att förlora familjen eller släktgemenskapen hindrar ofta offret från att på eget initiativ söka sig till myndigheter eller stödtjänster.

I utredningen betonas att enbart straffrättsliga medel inte räcker till för att undanröja fenomenet. Det behövs utbildning, information och stöd. Att vidta konkreta åtgärder i de enskilda fallen är viktigare än straff.

Ytterligare information:

Virve-Maria Toivonen, sammanställare av promemorian, juris doktor, tfn 044 575 2235 och

Ville Hinkkanen, lagstiftningsråd, justitieministeriet, tfn 02951 50165

Förekomsten och uppdagandet av tvångsäktenskap i Finland (på finska)