Program för rehabilitering av vålds- och sexualbrottslingar

Mål 2 under punkt 3.3 i regeringsprogrammet för statsminister Marin fokuserar på säkerställandet av myndigheternas funktionsförmåga. Målet innefattar att förhindra brottslighet och återfall i brott på många olika sätt. I regeringsprogrammet har justitieministeriet anvisats finansiering för ett treårigt projekt för att effektivisera förebyggandet av brott. Målet för projektet är i enlighet med regeringsprogrammet att utveckla brottsförebyggande tjänster och tillgängligheten till dessa tjänster. Målet är särskilt att förebygga återfallsbrottslighet.

Finansieringen till sammanslutningar som arbetar för att förebygga våldsbrott och sexualbrott anvisas i form av statsunderstöd (moment 25.01.50).

Understöd söks med denna ansökningsblankett. Till ansökningsblanketten bifogas de bilagor som begärs i blanketten:

- projektplan, med följande uppgifter:

• En beskrivning av hur utbildningen ska genomföras i praktiken (både kursdagarna och webbkursen)
• En specifikation av vilka aktörer och personer som är engagerade i projektet samt deras kompetens- och ansvarsområden i att genomföra projektet.
• En beskrivning av hur utbildningen marknadsförs och hur sökande hänvisas till utbildningen.
• En kostnadskalkyl över projektet, av vilken sökandens självfinansieringsandel tydligt framgår (minst 10 procent av de godtagbara kostnaderna för projektet; även en personalresurs är möjlig).
• En redogörelse för dokumenteringen av projektet.
• En beskrivning av indikatorer och uppföljning. Utgångsnivån på kompetensen och utbildningen hos de yrkespersoner som deltar i utbildningen ska kartläggas. Därtill ska man fastställa en målnivå (t.ex. en uppskattning av hur många yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som kommer att utbildas under projektet) och den förändring som eftersträvas genom projektet.
  
  – sammanslutningens senaste verksamhetsberättelse
   – sammanslutningens senaste bokslut och revisionsberättelse
   – utredning över sammanslutningens namnteckningsrätt (t.ex. utdrag ur förenings-, stiftelse- eller handelsregistret).
  
   Sökanden ska lämna in sin ansökan med bilagor till justitieministeriets registratorskontor ([email protected]) inom den utsatta tiden. Sökanden svarar för att ansökan kommer fram i tid.
  
  Justitieministeriet sänder understödsbeslutet till den e-postadress som anges i ansökan.
  Sökanden ska skicka eventuella kompletteringar till ansökan och begäran om ändring av beslutet per e-post till justitieministeriets registratorskontor. 
  
  Redogörelserna för beviljade statsunderstöd görs på en separat blankett. Redogörelserna ska sändas till justitieministeriets registratorskontor med det diarienummer som anges i beslutet.
   

 

Understöden behovsprövas. Bedömningen av ansökningarna och den inbördes jämförelsen av dem baserar sig på en helhetsbedömning. Vid jämförelsen av ansökningarna beaktas hur väl de ansökningsspecika villkoren för denna utlysning (grundläggande och tekniska villkor), de allmänna villkoren och villkoren enligt statsunderstödslagen uppfylls.

För att understöd ska beviljas krävs det att den sökande uppfyller alla fyra villkor som anges nedan. 

Ansökningsspecifika villkor

• Finansiering kan beviljas för att inleda en ny utbildning eller för att utvidga en befintlig utbildning.
• I genomförandet av utbildningen önskas multidisciplinär kompetens och ett omfattande grepp om utbildningen, kunskap om faktorer som påverkar brottslighet och om hur man förebygger återfallsbrottslighet. I utbildningen ska särskild uppmärksamhet fästas vid vålds- och sexualbrott och/eller unga som uppvisar symtom genom att begå brott. 
• Utbildningen ska beakta de tjänster som står till buds inom brottspåföljdsområdet och samordningen av vårdkedjan med social- och hälsotjänsterna.
• Sammanslutningen ska ha tillräcklig sakkunskap om utbildningens innehåll, i synnerhet kännedom om brottspåföljdsområdet samt om tjänster som produceras av kommuner och organisationer räknas som merit.
• Utbildningsprojektet ska samarbeta med Brottspåföljdsmyndigheten och kommunerna i regionen.

Projektplanerna bedöms utifrån följande kriterier: 

• projektets lämplighet med tanke på understödets syfte (relevans) och hur resultaten kan utnyttjas (t.ex. för att förebygga återfallsbrottslighet)
• projektets genomförbarhet (realistisk projektplan)
• projektets kvalitet (genomförarens kompetens och erfarenhet på ämnesområdet)
• projektets effekter och möjligheterna att utvärdera dem (om projektet lämpar sig för forskning)
• realistiska kostnader och fördelar

Det understöd som justitieministeriet beviljar kan i regel täcka högst 90 procent av de godtagbara totala kostnaderna för den verksamhet som understöds. Projektets självfinansieringsandel bör således uppgå till minst 10 procent (även personalresurser godkänns).

Statsunderstödet kan beviljas för sökandens egen verksamhet eller egna projekt eller för att användas av sökanden för att understödja verksamhet eller projekt som genomförs av någon annan än sökanden och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet. Om statsunderstöd beviljas för att användas för att understödja en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, ska statsunderstödstagaren med den som genomför verksamheten eller projektet ingå ett avtal om statsunderstödets användning, om övervakningen av användningen och om villkoren.

Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningar kan det vara till fördel om verksamheten eller projektet främjar ett eller flera av följande allmänna mål, som grundar sig på strategier eller förbindelser som ministeriet har godkänt:

• Främjande av jämställdhet och likabehandling, se lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) samt diskrimineringslagen (1325/2014), vars principer gäller all verksamhet och alla projekt som ministeriet finansierar

Justitieministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också när beslut om understödets belopp fattas.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart
• beviljandet av statsunderstöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet
• beviljandet av statsunderstöd ska anses vara nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av det projekt eller den verksamhet som är föremål för statsunderstödet
• eviljandet av statsunderstöd inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Den som tidigare har fått understöd av ministeriet ska se till att de redogörelser för användningen av understödet som förutsätts i stödbeslutet har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om sökanden väsentligt har försummat sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för övervakningen av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås också om den inkommer efter utsatt tid.

Understödet får användas endast för det ändamål som det har beviljats för.

Justitieministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de godtagbara kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

Understödet får inte tillsammans med andra offentliga understöd överstiga det i Europeiska unionen eller finsk lagstiftning föreskrivna maximibeloppet av statsunderstöd eller annat offentligt stöd.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt.

En redovisning av användningen av understödet ska lämnas senast det datum som anges i beslutet.

Bidragstagaren förutsätts göra en ekonomisk redovisning enligt kostnadsställe, om bidraget gäller specialunderstöd eller allmänt statsunderstöd för en del av verksamheten.

Justitieministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar av statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (statsunderstödslagen 16 §).

Understödstagaren ska reda ut sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta detta i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

Om understödets mottagare uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska mottagaren i all upphandling iaktta upphandlingslagen.

Om understödets mottagare får understöd för en specifik upphandling till över 50 % av upphandlingens värde, bör mottagaren i den här upphandlingen iaktta upphandlingslagen. (Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Statsrådets kansli har fastställt att understödstagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

Redogörelsen för hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redogörelsen ska ingå både en ekonomisk rapport och en resultatrapport. Av understödstagaren förutsätts det ekonomisk rapportering på kostnadsplatsnivå ifall det handlar om ett specialunderstöd eller allmänt understöd för en del av verksamheten.

Redogörelserna för beviljade understöd görs på blanketten.

Redogörelserna ska sändas till justitieministeriets registratorskontor med det diarienummer som anges i beslutet.

Dessutom ska man under projektets gång bereda sig på att till projektets nationella styrgrupp rapportera om det program som man fått finansiering för.

Specialunderstöd – kompletterande ansökan för 2022

I denna utlysning betonades utbildningshelheter riktade till yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för att minska återfallsbrottslighet och ingripa i brottslighet bland unga som uppvisar symptom genom brott.

Inom utsatt tid fick justitieministeriet två ansökningar om understöd. De ansökta understöden uppgick till sammanlagt 330 000 euro. Justitieministeriet beviljade understöd

• Aseman Lapset rf får 75 000 euro för ett utbildningsprogram för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för att ingripa i kriminalundervisningen bland unga
• Stiftelsen Kriminaalihuollon tukisäätiö ry får 132 000 euro för en utbildningshelhet som riktar sig till välfärdsområdena och yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för att minska återfallsbrottslighet.
   

Kompletterande ansökningsomgång 2021–2022

Under denna ansökningsomgång betonades förebyggandet av våld som minoriteter utövar samt utvecklingen av webbaserade rehabilitering.

Inom tidsfristen inkom totalt sju ansökningar och den totala ansökta summan uppgick till 2 343 930 euro.

Beviljade understöd:

• Silta-Valmennusyhdistys 399 994 euro för utveckling av en rehabiliteringsstig för sexualförbrytare med utländsk bakgrund

• Auralan Setlementti 311 310 euro för ett pilotförsök med programmet Vihan ja katkeruuden kahleista, VI-KA KEIKKA™

• Autismisäätiö 306 900 euro för ett pilotförsök med en individuell rehabiliteringsperiod för personer med drag av neurologiska funktionsvariationer som dömts för våldsbrott

• Kriminaalihuollon tukisäätiö 235 000 euro för utveckling av ett digitalt rehabiliteringsprogram som syftar till att minska våldsamt beteende hos kvinnor med brottslig bakgrund

• Setlementti Tampere 230 515 euro för utbildning som riktar sig till utövare av hedersvåld.

 

2020

Justitieministeriet fick inom utsatt tid 16 ansökningar om understöd. Sammanlagt ansöktes understöd till ett belopp av 8 508 003 miljoner euro.

I detta inledande skede beviljade ministeriet statsunderstöd för åtta projekt enligt följande:

• Förbundet för mödra- och skyddshem rf 960 000 euro för ett helhetsbetonat rehabiliteringsprogram
• Helsingforsmissionen rf 147 900 euro för att utvidga verksamhetsmodellen Exit Krp till att omfatta hela landet
• Kalliolan Setlementti ry 394 605 euro för ett nytt åtgärdsprogram för förebyggande av våldsbrott
• Stiftelsen för stöd till kriminalvården 163 738 euro för rehabilitering av unga som gjort sig skyldiga till våldsbrott och till förebyggande av våldsbejakande radikalisering och 27 036 euro för 2020 för ett nytt åtgärdsprogram för förebyggande av våldsbrott
• Setlementti Tampere ry 216 388 euro för verksamhetsmodellen Välitä! för förebyggande av sexuellt våld
• Sexpo-säätiö sr 295 000 euro för projektet SeriE
• Vuolle Setlementti ry 309 600 euro för våldsförebyggande arbete bland personer med utländsk bakgrund och minoriteter.