Specialunderstöd för genomförande av försök med verksamhetsmodellen för unga som uppvisar symptom genom att begå brott

Mål 2 under punkt 3.3 i regeringsprogrammet för statsminister Marin fokuserar på säkerställandet av myndigheternas funktionsförmåga. Målet innefattar att förhindra brottslighet och återfall i brott på många olika sätt. I regeringsprogrammet har justitieministeriet anvisats finansiering för att effektivisera förebyggandet av brott genom ett treårigt projekt. Målet med projektet är i enlighet med regeringsprogrammet att utveckla brottsförebyggande tjänster och tillgängligheten till dessa tjänster. Målet är i synnerhet att förebygga återfallsbrottslighet och stödja unga begår upprepade eller allvarligare brott att leva ett liv utan brottslighet och berusningsmedel.

Finansieringen riktas i form av statsunderstöd (moment 25.01.50) till kommunernas och samkommunernas försök med verksamhetsmodellen för unga som uppvisar symptom genom att begå brott.

Verksamhetsmodellen bygger på förslaget som lades fram av justitieministeriets arbetsgrupp (JM 2019:26). Sökanden kan också utnyttja de förslag som erhållits under remissbehandlingen (JM 2019: 44) för att vidareutveckla modellen så att den betjänar de lokala förhållandena bäst.

Mer information om verksamhetsmodellen:

ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG JM 2019:26 

SAMMANDRAG AV UTLÅTANDENA JM 2019:44 

Artiklen på Tuovi-portalen 

Tidskriften Haaste (på finska)

Understöd söks med ansökningsblanketten. Till ansökningsblanketten bifogas de bilagor som begärs i blanketten:
 

-En projektplan, som innehåller:

• en beskrivning av nuläget i kommunen, dvs. ordnandet av tjänster för unga i målgruppen, centrala aktörer, deras roller och ansvar samt utmaningarna i den nuvarande situationen
   
• en beskrivning av till vilka delar verksamhetsmodellen avses effektivisera samarbetet så att det stöd och de tjänster som olika aktörer erbjuder bättre tillgodoser behoven hos unga som uppvisar symptom genom att begå brott, minskar ungas upprepade brott och stödjer unga i riktning mot ett liv utan brott och berusningsmedel
   
• beskrivning av hur den nya multiprofessionella verksamhetsmodellen ska testas i kommunen, dvs. hur verksamhetsmodellen ska genomföras i praktiken; ansvarig instans, ledning, centrala samarbetsparter (eventuellt också organisationer), utbildning, processbeskrivning för att hänvisa unga till tjänsterna som omfattas av försöket och samarbetsparternas roller
   
• uppskattning av antalet unga som hänvisas till tjänster som omfattas av verksamhetsmodellen på årsnivå
   
• en preliminär beskrivning av vilket systemetatiska utvärderingsmetod som ska användas för att bedöma den ungas situation och vilka andra metoder eller program som bedömts vara effektiva, t.ex. av dem som nämns i arbetsgruppens rapport (JM 2019: 26), det eventuellt finns i kommunen för att stödja den unga personen och hans eller hennes familj
   
• en plan för hur verksamheten vidareutvecklas eller etableras efter försöksperioden, med beaktande av resultaten av utvärderingsundersökningen
   
• en kostnadskalkyl för projektet, av vilken det tydligt framgår den sökandes självfinansieringsandel (minst 10% av projektets godtagbara kostnader, kan även bestå av en personalresurs)
   
• en kort beskrivning av hur samtycke för deltagande i försöket praktiken begärs: Den unga och när det gäller minderåriga deras vårdnadshavare ska ge sitt skriftliga samtycke till deltagande i utvärderingsundersökningen och att de uppgifter som samlas in i tjänsterna som omfattas av verksamhetsmodellen får lämnas ut för forskningsändamål. Samtyckesblanketten utarbetas tillsammans med den forskningsinstans som JM har valt.
   
• en beskrivning av hur projektet dokumenteras i enlighet med social- och hälsovårdslagstiftningen. Av beskrivningen ska framgå hur man genom dokumentation skapar den kunskapsbas som behövs för utvärderingsundersökningen om vilka ungdomar som har hänvisats till servicen, hur den ungas situation och behov har bedömts och vilka tjänster som har ordnats för honom eller henne under projektets gång. I projektets budget ska inkluderas också den arbetsinsats som denna dokumentationsverksamhet kräver.

Sökanden ska lämna in sin ansökan med bilagor till justitieministeriets registratorskontor (registratorskontoret.jm[at]gov.fi) inom den utsatta tiden. Sökanden ansvarar själv för att ansökan kommer fram i tid.

Justitieministeriet sänder understödsbeslutet till den e-postadress som anges i ansökan.

Om sökanden behöver komplettera ansökan eller begära ändring i beslutet, ska sökanden kontakta justitieministeriets registratorskontor.

Redogörelserna om beviljade statsunderstöd görs på en separat blankett.  Redogörelserna ska sändas till justitieministeriets registratorskontor med det diarienummer som anges i beslutet.

Understöden beviljas på basis av prövning. Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningarna beaktas helheten. Vid jämförelsen av ansökningarna beaktas hur väl de ansökningsspecifika villkoren (grundläggande och tekniska villkor för beviljande), de allmänna grunderna och de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls.  Projektplanen ska innehålla en tillräckligt tydlig och noggrann beskrivning av hur verksamheten genomförs så att man kan bedöma om projektet är genomförbart. 

För att understöd ska beviljas krävs det att sökanden uppfyller alla nedan uppräknade ansökningsspecifika kriterier för beviljande. I finansieringsbesluten beaktas också sökandens beredskap att delta i utvärderingsundersökningen.

I) Ansökningsspecifika villkor

• Av ansökan ska framgå att sökanden har tillräcklig sakkunskap om de centrala principerna i verksamhetsmodellen samt om situationen för unga som uppvisar symptom genom att begå brott och om de tjänster som de behöver då de stöds mot ett liv utan brottslighet och berusningsmedel.
   
• Den arbetstagare som har det övergripande ansvaret för barnets/den ungas situation ska vara en socialarbetare som arbetar under tjänsteansvar och det ska finnas tillräckliga samarbetsstrukturer mellan bland annat polisen, aktörer som producerar missbrukar- och mentalvårdstjänster, Brottspåföljdsmyndigheten, elevvården och organisationer för att säkerställa att de unga hänvisas till verksamhetsmodellen och för att möjliggöra sektorsövergripande samarbete.
   
• Sökanden förutsätts förbinda sig till att genomföra försöket med verksamhetsmodellen under hela projektperioden (2020–2022).
   
• Effekterna av de verksamhetsmodeller som finansieras utvärderas under projektets gång genom en separat undersökning. Genomförarna av de verksamhetsmodeller som finansieras ska förbinda sig till att samarbeta med den aktör som genomför utvärderingen. De som får finansiering ska dessutom förbinda sig till att lämna ut sådant informationsmaterial som är väsentligt med tanke på undersökningen till de som utför utvärderingen. Samarbetet innebär dessutom att man förbinder sig till de allmänna forskningsetiska principerna och understödsansökan innehåller en beskrivning av hur samtycke till deltagande i undersökningen i praktiken begärs av dem som använder tjänsterna som omfattas av verksamhetsmodellen.

Projektplanerna bedöms utifrån följande kriterier:
 

• projektets lämplighet med tanke på understödets syfte (relevans) och hur resultaten kan utnyttjas (t.ex. för att förebygga återfallsbrottslighet)
• projektets genomförbarhet (realistisk projektplan)
• projektets kvalitet (genomförarens kompetens och erfarenhet på ämnesområdet)
• projektets effekter och möjligheterna att utvärdera dem (om projektet lämpar sig för forskning)
• realistiska kostnader och fördelar

• Det understöd som justitieministeriet beviljar kan i regel täcka högst 90 procent av de godtagbara totala kostnaderna för den verksamhet som understöds. Projektets självfinansieringsandel bör således uppgå till minst 10 procent (även personalresurser godkänns).
   

Statsunderstöd kan beviljas projekt vars syfte är att införa den nya verksamhetsmodell i kommunen. Projektet ska stödja möjligheterna att utveckla och effektivisera tjänsterna, spridningen av god praxis och förnyandet av verksamhetssätten. Statsunderstödet kan användas till anställning av tillfälliga projektarbetare, men statsunderstödet får inte riktas till sådana arbeten som redan hör till kommunernas lagstadgade uppgifter och för vilkas kostnader kommunerna får statsandel.

Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningar kan det vara till fördel om verksamheten eller projektet främjar ett eller flera av följande allmänna mål, som grundar sig på strategier eller förbindelser som ministeriet har godkänt:

• Främjande av jämställdhet och likabehandling, se lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) samt diskrimineringslagen (1325/2014), vars principer gäller all verksamhet och alla projekt som ministeriet finansierar

Justitieministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också när beslut om understödets belopp fattas.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
• Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som har ställts upp för användningen av statsunderstödet.
• Beviljandet av understöd ska anses vara nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
• Beviljandet av statsunderstöd bedöms inte orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Den som tidigare har fått understöd av ministeriet ska se till att de redogörelser för användningen av understödet som förutsätts i stödbeslutet har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om sökanden väsentligt har försummat sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för övervakningen av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås också om den inkommer efter utsatt tid.

Understödet får användas endast för det ändamål som det har beviljats för.

Justitieministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de godtagbara kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

Understödet får inte tillsammans med andra offentliga understöd överstiga det i Europeiska unionen eller finsk lagstiftning föreskrivna maximibeloppet av statsunderstöd eller annat offentligt stöd.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt.

En redovisning av användningen av understödet ska lämnas senast det datum som anges i beslutet.

Bidragstagaren förutsätts göra en ekonomisk redovisning enligt kostnadsställe, om bidraget gäller specialunderstöd eller allmänt statsunderstöd för en del av verksamheten.

Justitieministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar av statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (statsunderstödslagen 16 §).

Understödstagaren ska reda ut sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta detta i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

Om understödets mottagare uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska mottagaren i all upphandling iaktta upphandlingslagen.

Om understödets mottagare får understöd för en specifik upphandling till över 50 % av upphandlingens värde, bör mottagaren i den här upphandlingen iaktta upphandlingslagen. (Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Statsrådets kansli har fastställt att understödstagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

Redogörelsen för hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redogörelsen ska ingå både en ekonomisk rapport och en resultatrapport. Av understödstagaren förutsätts det ekonomisk rapportering på kostnadsplatsnivå ifall det handlar om ett specialunderstöd eller allmänt understöd för en del av verksamheten.

Redogörelserna för beviljade understöd görs på en separat blankett.

Redogörelserna ska sändas till justitieministeriets registratorskontor med det diarienummer som anges i beslutet.

Dessutom ska man under projektets gång bereda sig på att till projektets nationella styrgrupp rapportera om det program som man fått finansiering för.

Kompletterande ansökningsomgång 2021–2022

Inom tidsfristen inkom totalt tre ansökningar och den totala ansökta summan uppgick till 780 509 euro.

Beviljade understöd:

• Åbo stad fick 654 705 euro för att utveckla verksamhetsmodellen ROKKI

• Uleåborgs stad  fick 20 237 euro i kompletterande finansiering för verksamhetsmodellen NURRI.

 

2020

Justitieministeriet fick inom utsatt tid fyra ansökningar om det kommunala statsunderstödet i fråga. Sammanlagt ansöktes understöd till ett belopp av 2 173 579 miljoner euro.

I detta inledande skede beviljade ministeriet understöd för pilotförsök med projekt där man utvecklar verksamhetsmodellen för unga enligt följande:

• Vanda 890 172 euro
• Uleåborg 337 907 euro
• Rovaniemi 810 500 euro.