Specialunderstöd till verksamhet som stöder förebyggande av våldsbejakande radikalisering
Understöden beviljas för verksamhet som stöder förebyggande av våldsbejakande radikalisering och för utveckling av verksamhetsmodeller och bedömning av deras effekter.
Med våldsbejakande radikalisering eller extremism avses att man använder våld, hotar med våld, uppmuntrar till våld eller rättfärdigar våld ideologiskt. Arbetet för att förebygga våldsbejakande radikalisering och extremism riktas mot alla former av våldsbejakande radikalisering som förekommer i Finland.
Ansökningstiden har löpt ut och understödet har beviljats (se nedan).
Understödet beviljas enligt statsunderstödslagen (688/2001).
Mer information:
Mika Junninen, specialsakkunnig, tfn 02951 50406, [email protected]
Markus Alanko, specialsakkunnig, tfn 02951 50400, [email protected]
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Marin ska radikalisering förebyggas genom samarbete mellan myndigheter och organisationer och genom att stödja organisationernas verksamhet. Genom att säkerställa att organisationerna får den finansiering och styrning de behöver kan man åstadkomma en långsiktig och nationellt omfattande verksamhet. Informationen om tjänsterna sprids till olika myndigheter för att de som behöver hjälp kan hänvisas till en lämplig instans. I regeringsprogrammet har justitieministeriet anvisats finansiering för att effektivisera förebyggandet av extremistbrott. Finansieringen riktas till verksamhet som stöder förebyggandet av radikalisering samt till utveckling av verksamhetsmodeller och bedömning av deras effekter.
Det förebyggande arbetet på nationell nivå utvecklas, samordnas och leds av en nationell samarbetsgrupp som har tillsatts av inrikesministeriet. Medlemmarna i den nationella samarbetsgruppen företräder centrala nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer. I det nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism har det beslutats om de allmänna målen och åtgärderna för verksamheten fram till 2023.
Finansieringen anvisas i form av statsunderstöd (moment 25.01.50) till sammanslutningar som arbetar för att förebygga brottslighet.
Understöd söks på en ansökningsblankett. Till ansökningsblanketten bifogas en projektplan som ska innehålla
-
En specifikation av vilka aktörer och personer som är engagerade i projektet samt deras kompetens- och ansvarsområden i att genomföra projektet.
-
En kostnadskalkyl över projektet, av vilken sökandens självfinansieringsandel tydligt framgår (minst 10 % av de godtagbara kostnaderna för projektet; även en personalresurs är möjlig)
-
En redogörelse för dokumenteringen av projektet.
-
En beskrivning av indikatorerna och uppföljningen.
Sökanden ska lämna in sin ansökan med bilagor till justitieministeriets registratorskontor (registratorskontoret.jm(a)gov.fi) inom den utsatta tiden. Sökanden ska beakta att ansökningsblanketten bör finnas hos justitieministeriets registratorskontor (registratorskontoret.jm(a)gov.fi) inom utsatt tid. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram i tid. OBS! Storleken på e-postmeddelanden till registratorskontoret kan vara högst 20 megabyte. Om bilagorna är större än så måste försändelsen delas upp i flera meddelanden.
Justitieministeriet sänder understödsbeslutet till den e-postadress som anges i ansökan.
Om sökanden behöver komplettera ansökan eller begära ändring i beslutet, ska sökanden kontakta justitieministeriets registratorskontor.
Redogörelserna för beviljade statsunderstöd görs på en separat blankett som finns här. Redogörelserna ska sändas till justitieministeriets registratorskontor med det diarienummer som anges i beslutet.
Understöden behovsprövas. Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningarna beaktas helheten. Vid jämförelsen av ansökningarna beaktas hur väl utlysningens villkor (grundläggande och tekniska kriterier), de allmänna villkoren och villkoren enligt statsunderstödslagen uppfylls. För att understöd ska beviljas krävs det att sökanden uppfyller samtliga nedan uppräknade ansökningsspecifika villkor.
Ansökningsspecifika grunder för beviljande
-
Projektplanen ska motsvara utlysningstemat, prioriteringarna i utlysningen och nuläget i fråga om det problem som beskrivs i ansökan.
-
Projektet ska basera sig på en arbetsmetod som antingen genom inhemsk eller internationell forskning har konstaterats ha effekt, eller så ska effekterna av det projekt som finansieras kunna utvärderas under projektets gång genom en separat undersökning.
-
Finansiering kan beviljas för att inleda ett nytt projekt eller för att införa ett befintligt programs verksamhetsmodell på en ny ort eller ett nytt område.
-
Aktören ska ha tillräcklig sakkunskap om projektets innehåll och projektkompetens samt ekonomiska och operativa förutsättningar att genomföra projektet.
-
Projektplanen ska innehålla en tillräckligt tydlig och noggrann beskrivning av den planerade verksamheten och det problem man avser påverka så att man kan bedöma om projektet är genomförbart.
-
I projektplanen ska det utöver genomförandet av arbetsmetoden beskrivas hur det säkerställs att personer ur målgruppen hänvisas till programmet.
Projektplanerna bedöms utifrån följande kriterier:
-
projektets lämplighet med tanke på understödets syfte (relevans) och hur resultaten kan utnyttjas (t.ex. för att förebygga våldsbejakande radikalisering)
-
projektets genomförbarhet (realistisk projektplan)
-
projektets kvalitet (genomförarens kompetens och erfarenhet på ämnesområdet)
-
projektets effekter och möjligheterna att utvärdera dem (om projektet lämpar sig för forskning)
-
realistiska kostnader och fördelar
I samband med bedömningen av ansökningarna kan det begäras ytterligare uppgifter av sökanden så att man tillsammans med sökanden kan styra projektet noggrannare eller i en mer verkningsfull riktning. De projekt som finansieras ska under projektets gång på det sätt som avtalats med finansiären presentera hur projektet har inletts och hur det framskrider så att man kan diskutera projektets starka sidor och göra eventuella preciseringar eller särskilda prioriteringar när det gäller projektets inriktning.
- Det understöd som justitieministeriet beviljar kan i regel täcka högst 90 procent av de godtagbara totala kostnaderna för den verksamhet som understöds. Projektets självfinansieringsandel bör således uppgå till minst 10 procent (även personalresurser godkänns).
Statsunderstödet kan beviljas för sökandens egen verksamhet eller egna projekt eller för att användas av sökanden för att understödja verksamhet eller projekt som genomförs av någon annan än sökanden och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet. Om statsunderstöd beviljas för att användas för att understödja en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, ska statsunderstödstagaren med den som genomför verksamheten eller projektet ingå ett avtal om statsunderstödets användning, om övervakningen av användningen och om villkoren.
Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningar kan det vara till fördel om verksamheten eller projektet främjar ett eller flera av följande allmänna mål, som grundar sig på strategier eller förbindelser som ministeriet har godkänt:
- Främjande av jämställdhet och likabehandling, se lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) samt diskrimineringslagen (1325/2014), vars principer gäller all verksamhet och alla projekt som ministeriet finansierar
- Justitieministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också när beslut om understödets belopp fattas.
- Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):
- det ändamål för statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
- beviljandet av statsunderstöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.
- beviljandet av statsunderstöd ska anses vara nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av det projekt eller den verksamhet som är föremål för statsunderstödet.
- beviljandet av statsunderstöd inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Den som tidigare har fått understöd av ministeriet ska se till att de redogörelser för användningen av understödet som förutsätts i stödbeslutet har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om sökanden väsentligt har försummat sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för övervakningen av användningen av tidigare beviljade understöd.
Ansökan avslås också om den inkommer efter utsatt tid.
Understödet får användas endast för det ändamål som det har beviljats för.
Justitieministeriets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de godtagbara kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.
Understödet får inte tillsammans med andra offentliga understöd överstiga det i Europeiska unionen eller finsk lagstiftning föreskrivna maximibeloppet av statsunderstöd eller annat offentligt stöd.
Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt.
En redovisning av användningen av understödet ska lämnas senast det datum som anges i beslutet.
Bidragstagaren förutsätts göra en ekonomisk redovisning enligt kostnadsställe, om bidraget gäller specialunderstöd eller allmänt statsunderstöd för en del av verksamheten.
Justitieministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar av statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (statsunderstödslagen 16 §).
Understödstagaren ska reda ut sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta detta i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.
Om understödets mottagare uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska mottagaren i all upphandling iaktta upphandlingslagen.
Om understödets mottagare får understöd för en specifik upphandling till över 50 % av upphandlingens värde, bör mottagaren i den här upphandlingen iaktta upphandlingslagen. (Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)
Statsrådets kansli har fastställt att understödstagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.
Redogörelsen för hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redogörelsen ska ingå både en ekonomisk rapport och en resultatrapport. Av understödstagaren förutsätts det ekonomisk rapportering på kostnadsplatsnivå ifall det handlar om ett specialunderstöd eller allmänt understöd för en del av verksamheten.
Redogörelserna för beviljade understöd görs på blanketten.
Redogörelserna ska sändas till justitieministeriets registratorskontor med det diarienummer som anges i beslutet.
Dessutom ska man under projektets gång bereda sig på att till projektets nationella arbetsgrupp rapportera om det program som man fått finansiering för.
2023
Justitieministeriet fick sju ansökningar inom utsatt tid. Sammanlagt beviljades 350 000 euro i stöd för fyra projekt.
- Arktiset maahanmuuttajat – AMA ry
Beviljat understöd: 92 000 euro
I projektet utvecklas verksamhetsmodeller för att öka medvetenheten om våldsbejakande radikalisering som riktar sig till barn och unga i norra Finland. Med stöd av dessa verksamhetsmodeller är avsikten att utveckla kunskapen om kampen mot radikalisering och att öka medvetenheten bland 12–20-åringar och vuxna som arbetar med dem.
- Helsingfors stad
Beviljat understöd: 77 000 euro
Projektet stöder förmågan hos personer som arbetar med barn och unga att i sitt dagliga arbete identifiera orsakerna till och följderna av polarisering, hatretorik, konflikter, extremism, idealisering av våld och radikalisering. Målet är att skapa en tryggare verksamhetsmiljö för barn och unga och personer som arbetar med dessa grupper genom att förtydliga verksamhetsmodellerna och stärka kommunikationen över sektorsgränserna. Projektet stärker också samarbetet mellan Helsingfors och närkommunerna när det gäller att förebygga och ingripa i radikalisering.
- Lieksan Somaliperheyhdistys ry /Metka kylätalo
Beviljat understöd: 31 000 euro
Målet med projektet är att skapa enhetliga landskapsstrukturer för aktörer inom den tredje sektorn i syfte att utveckla verksamhet som stöder förebyggandet av radikalisering.
- Rädda barnen rf
Beviljat understöd: 150 000 euro
I projektet förebygger man våldsbejakande extremism och radikalisering genom att stärka motivationen och beredskapen hos unga i åldern 13–19 år att delta i förebyggandet av fenomenet på lokal nivå. Projektet genomförs på 15 orter. Projektet är en fortsättning på ett projekt som finansieras av justitieministeriet.
2022
Inom utsatt tid fick justitieministeriet fem ansökningar. Det sammanlagda beloppet av ansökningarna var 391 743,97 euro.
Justitieministeriet beviljade understöd för följande fyra projekt:
- Rädda Barnen rf 165 121 euro för ett projekt som förebygger våldsbejakande extremism och radikalisering genom att stärka motivationen och beredskapen hos unga i åldern 13–19 år att delta i förebyggandet av fenomenet på lokal nivå. Projektet genomförs på femton orter.
- Stiftelsen Diakonissanstalten i Helsingfors 63 999,97 euro för ett projekt som stärker olika finländska muslimska samfunds förmåga att förebygga våldsbejakande radikalisering bland unga och ökar gemenskapens resiliens genom att erbjuda aktörerna i samfundet en möjlighet att bilda nätverk, lära sig tillsammans och utveckla sätt att engagera unga och samarbeta med unga på sätt som förebygger våldsbejakande extremism.
- Vanda stad 26 723 euro för ett projekt som ordnar utbildning för anställda inom den grundläggande utbildningen och ungdomstjänsterna. Målet med utbildningen är att integrera verksamhetsmodeller för nätverkande i det dagliga arbetet inom den grundläggande utbildningen och ungdomstjänsterna för att stärka situationsmedvetenheten och lägesbilden av den övergripande säkerheten. Ett ytterligare mål är att utarbeta ett internt informationspaket för anställda inom staden om indikatorer och fenomen som gäller våldsbejakande radikalisering och polarisering. Förhoppningsvis kan informationspaketet i framtiden användas i kampen mot fenomenet i Vanda och även i större utsträckning på andra orter.
- Helsingfors stad 85 500 euro för ett projekt som ökar medvetenheten och kompetensen hos pedagoger och handledare som arbetar med barn och unga om orsakerna till och konsekvenserna av radikalisering. Projektet fördjupar Helsingfors stads verksamhetsmodell Med dina ögon, med mina ögon och utnyttjar antimobbningsprogrammet i ett omfattande samarbete.
2021
Inom utsatt tid fick justitieministeriet sju ansökningar om understöd. Sammanlagt ansöktes understöd till ett belopp av 521 204 miljoner euro.
Justitieministeriet beviljade understöd för följande fyra projekt:
-
Vuolle Setlementti ry 50 004 euro för projektkostnader för en samarbetsmodell för att förebygga radikalisering bland unga
-
Rädda Barnen rf 68 400 euro för kostnader för ett projekt som förebygger våldsam extremism och radikalisering genom att stärka motivationen och beredskapen hos unga i åldern 15–19 år att delta i förebyggandet av fenomenet på lokal nivå
-
Vanda stad 31 592 euro för ett projekt som bland de anställda hos Vanda stad och nyckelpersoner inom tredje sektorn ökar kunskapen och kompetensen om våldsam radikalisering och färdigheterna att identifiera och ingripa i våldsbejakande radikalisering
-
Ajatuspaja Round Table Initiative 50 004 euro för kostnader för ett projekt för konfliktlösning och medling