Räntetak på 51 procent för små krediter från och med ingången av juni
För krediter under 2 000 euro sätts ett räntetak på 51 procent från och med ingången av juni. Avsikten är att republikens president stadfäster lagändringarna i morgon fredagen den 15 mars. Syftet med räntetaket är att minska de skuldproblem som snabblånen förorsakar.
Kreditens effektiva ränta får vara högst den referensränta som avses i räntelagen ökad med 50 procentenheter. Med nuvarande referensränta är räntetaket 51 procent. För närvarande är den effektiva räntan för snabblån i genomsnitt flera hundra procent.
Räntetaket gäller även andra krediter under 2 000 euro än snabblån. Räntetaket gäller också kreditkortskrediter och sådana andra nyttighetsbundna krediter där konsumenten med stöd av kreditavtalet också har rätt att ta ut penningmedel. Räntetaket gäller däremot inte sådana nyttighetsbundna krediter som konsumenten kan använda enbart för att betala varor eller tjänster i butiker som samarbetar med kreditbolaget.
Vid beräkning av räntan beaktas förutom räntan på krediten även övriga kostnader till följd av krediten. Priset på ett snabblån anges för närvarande vanligen som hanterings- och expeditionskostnader och inte som ränta.
Dessutom är det i fortsättningen förbjudet att använda sms-tjänster mot extra avgift vid all kommunikation i anslutning till kreditförhållandet. Kreditbolaget får inte längre ta ut kostnader av konsumenterna för sms i anslutning till låneansökan, det slutliga beslutet om lån och eventuell flyttning av förfallodagen.
Kreditgivarna ska klarlägga konsumentens kreditvärdighet noggrannare än för närvarande, också när det är fråga om mindre krediter. Bedömningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens inkomster och övriga ekonomiska omständigheter, på samma sätt som vid större krediter. Kreditgivaren är därtill skyldig att genom rimliga åtgärder sträva efter att säkerställa riktigheten av de uppgifter som konsumenten har gett.
Reformen antas minska utbudet av snabblån i deras nuvarande form. De problem som konsumenter med ringa tillgångar och små inkomster kan få genom att det blir svårare att få kredit kan minskas genom att tillgången till social kreditgivning främjas på ett heltäckande sätt i hela landet. Detta mål ingår också i regeringsprogrammet. Dessutom förutsätter riksdagen i sitt uttalande att regeringen utvecklar metoder för att följa upp varför hushållen skuldsätts och hur skuldsättningen utvecklas och att den vid behov vidtar lagstiftningsåtgärder och andra behövliga tilläggsåtgärder för att dämpa skuldsättningsutvecklingen.
Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Katri Kummoinen, tfn 02951 50266
lagstiftningsrådet Sofia Rajamäki, tfn 02951 50554
e-post: fö[email protected]