Bättre skydd för bostadsköpare

Bostadsköparens ställning tryggas genom att säkerhetssystemet i lagen om bostadsköp utvidgas och preciseras. Regeringen fastställde innehållet i en proposition om saken den 31 mars. Republikens president har för avsikt att lämna propositionen till riksdagen i morgon fredag.

En stiftande delägare, i praktiken den firma som bygger bostäderna, skall enligt propositionen ställa säkerhet för byggfel också då bostäderna säljs först när de är färdigställda. Denna säkerhet ersätter skador på grund av byggfel, om byggfirman inte längre kan svara för dem på grund av att den gått i konkurs eller upphört med sin verksamhet.

För närvarande ställs en sådan tioårig s.k. insolvenssäkerhet endast då bostäder bjuds ut till försäljning till konsumenter under byggnadsfasen. Skyddet för dem som köper en ny bostad kan därför variera avsevärt beroende på om bostaden köps i en byggnad som håller på att uppföras eller i en färdigställd byggnad.

Konsumentombudsmannen skall enligt förslaget se till att skyldigheten att ställa säkerhet uppfylls.

I dagens läge skall en stiftande delägare utöver insolvenssäkerheten också ställa en säkerhet som tryggar bostadsaktiebolagets och köparnas ställning under byggnadsfasen. Propositionen utvidgar detta säkerhetskrav till att omfatta även bostadsandelslag. Dessa säkerheter för byggnadsfasen skyddar också köparna av s.k. delägarbostäder.

I fortsättningen skall samma slags säkerheter ställas vid tillbyggnad, t.ex. vid inrättandet av bostäder i vindslokaler, som vid nybyggnad. Insolvenssäkerhet krävs dock bara då projektet genomförs av någon annan än det bolag där ytterligare bostäder byggs.

Bestämmelserna om ny insolvenssäkerhet tillämpas på byggprojekt som inleds efter att lagen har trätt i kraft.

Användningen och frigörandet av säkerheterna förenklas

Det blir lättare för bostadsköparna och bostadssammanslutningarna att kräva att säkerheterna tas i bruk. För närvarande är det svårt att få använda säkerheterna annat än vid konkurser. Det har varit nödvändigt att föra saken till domstol, om en solvent byggnadsfirma har låtit bli att uppfylla sina förpliktelser. I fortsättningen skall krav på användning av säkerheter behandlas av konsumentklagonämnden. Hittills har konsumentklagonämnden bara kunnat besluta om frigörande av säkerheter, inte om användning av dem.

För en stiftande delägare har det varit problematiskt att köparna bara för säkerhets skull har kunnat låta bli att samtycka till att säkerheten frigörs. Nu föreslås att säkerheten frigörs automatiskt utan köparens samtycke ett år efter att årsgranskningen utförts i bostadssammanslutningens samtliga byggnader. Köparen kan dock hindra att säkerheten frigörs genom att föra saken till konsumentklagonämnden eller domstol.

Bostadssammanslutningen får rätt att föra talan vid fel i byggnadens konstruktioner eller sammanslutningens gemensamma lokaler och utrymmen

Enligt förslaget skall bestämmelserna om fel i nya bostäder göras tydligare i sådana fall där felet finns i de delar av fastigheten som omfattas av bostadssammanslutningens underhållsansvar. Utgångspunkten är att endast bostadssammanslutningen skall ha rätt att åberopa ett sådant fel. Bostadssammanslutningen kan kräva att felet avhjälps och skadestånd betalas men inte att köpet hävs eller priset sätts ned.

Vidare föreslås att konsumentklagonämnden skall kunna behandla ärenden som gäller sådana fel på yrkande av bostadssammanslutningen. För närvarande behandlar nämnden ärenden av detta slag endast på yrkande av enskilda köpare.

Enligt förslaget skall bostadsköpare inom rimlig tid anmäla inte bara fel som upptäcks i bostaden utan också vilka krav de ställer med anledning av felet. Ändringen gäller köp av både nya och begagnade bostäder. Vid årsgranskningen av nya bostäder är det dock också i fortsättningen tillräckligt att anmäla enbart felet.

Nya bestämmelser om reserveringsavgifter och avtalsböter

Bostadsproducenterna marknadsför ofta planerade bostäder på förhand för att ta reda på om det finns tillräcklig efterfrågan på dem, och de som är intresserade av att köpa en bostad kan då betala en reserveringsavgift. Om ett köp kommer till stånd skall enligt propositionen reserveringsavgiften som betalts i samband med marknadsföringen räknas som en del av köpesumman. Kommer inget köp till stånd, skall säljaren alltid återbetala reserveringsavgiften till reserveraren.

I stället för handpenning förbinder sig i dag den som ger ett anbud på en bostad allt oftare att som säkerhet för sitt anbud betala avtalsvite i den händelse att han eller hon drar sig ur köpet. En sådan standardersättning skall enligt propositionen ha samma betydelse som dagens handpenning.

Ytterligare upplysningar:

Lagstiftningsrådet Katri Kummoinen, tfn 09-160 675 14,

lagstiftningsrådet Marjo Lahelma, tfn 09-160 676 72

e-post: fö[email protected]