Det föreslås färre förvandlingar av böter till fängelse

Regeringen godkände innehållet i propositionen och presidenten överlämnade den i dag till riksdagen.

För närvarande kan åklagaren utfärda strafforden för ringa brott i vilka det strängaste straffet är böter eller sex månader fängelse. Den som meddelats ett straffanspråk kan motsätta sig bötesstraffet och då hänskjuter åklagaren ärendet till tingsrätten. Enligt propositionen får böter inte förvandlas till fängelse ens i det fallet att böter har dömts ut i domstolen till följd av gensaga mot straffanspråket.

Uppdrag som hänför sig till att bötesfångar ankommer till och friges från fängelset sysselsätter fängelsepersonalen mycket. Arbetsmängden inskärps av att största delen av bötesfångarna tillbringar under 30 dagar i fängelset. Förvandlingsförbudet medför att 15–20 % färre bötesfångar ankommer årligen till fängelset jämfört med dagens läge. Då undgår fängelserna arbetet som anknyter till att årligen ca 300–400 fångar måste in- och utskrivas. Även Rättsregistercentralens, åklagarnas, domstolarnas och utsökningens arbetsmängd minskar något.

Antalet bötesfångar har varierat mycket under åren. Under de senaste åren har i genomsnitt ca 2 000 personer årligen inlett avtjänande av förvandlingsstraff. Under den ekonomiska lågkonjunkturen, år 1993, kom det t.o.m. 3 000 bötesfångar till fängelserna. Antalet nästan halverades därefter.

Bara under 2 % av böter avtjänas i fängelserna som förvandlingsstraff. De som avtjänar sina böter genom förvandlingsstraff är mestadels personer med missbruksproblem och som saknar betalningsförmåga. Det har konstaterats att hotet om fängelse för böter nästan inte alls påverkar beteendet hos dessa personer.

Ytterligare uppgifter:
regeringssekreterare Anne Hartoneva, tfn (09) 1606 7578, 050-408 5308
e-post: fö[email protected]