Ny beredskapslag preciserar myndigheternas befogenheter
Beredskapslagen, som ska tillämpas i allvarliga krissituationer, reformeras och myndigheternas befogenheter uppdateras. Regeringen beslutade i dag den 7 februari om en proposition om saken. Republikens president har för avsikt att överlämna propositionen till riksdagen i morgon fredagen den 8 februari. Den nya lagen skulle kunna träda i kraft i början av nästa år.
Enligt propositionen ska de befogenheter som regleras i beredskapslagen kunna tas i bruk genom en förordning från statsrådet. Innan förordningen utfärdas ska en lägesbedömning göras tillsammans med republikens president. För närvarande utfärdas förordningen av presidenten. Det slutliga beslutet att ta i bruk befogenheterna fattas liksom nu av riksdagen.
Syftet med beredskapslagen är att garantera befolkningens säkerhet och existensmöjligheter och trygga samhällets vitala funktioner under undantagsförhållanden. I detta syfte ges civila myndigheter tilläggsbefogenheter. Den nu gällande lagen trädde i kraft 1991 och har aldrig behövt tillämpas.
Lag för allvarliga krissituationer
Beredskapslagen är avsedd att användas i särskilt allvarliga krissituationer som berör hela samhället. Som undantagsförhållanden betraktas enligt lagförslaget
- ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp och förhållandena omedelbart efter angreppet,
- ett mot Finland riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp, om befogenheter enligt denna lag måste tas i bruk omedelbart för att avvärja verkningarna av hotet,
- sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens utkomst eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner, samt
- en synnerligen allvarlig storolycka, förhållandena omedelbart efter olyckan samt en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka.
Nytt är att också en pandemi kan leda till att de befogenheter som lagen gäller tas i bruk.
Myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden förblir i huvudsak oförändrade, men fullmaktsbestämmelserna preciseras på många sätt. Den nya lagen är mera omfattande och detaljerad än den nu gällande lagen. Härigenom vet man också under normala förhållanden bättre än tidigare vilka myndighetsbefogenheter som det kan bli nödvändigt att använda under undantagsförhållanden.
Syftet med myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden är t.ex. att trygga hälsovården och befolkningens utkomst, genomföra befolkningsskyddet samt trygga de delar av näringslivet som under dessa förhållanden är oundgängliga.
Ytterligare information:
lagstiftningsdirektör Sami Manninen, 09 1606 7690, och lagstiftningssekreterare Liisa Vanhala, 09 1606 7761, e-post: fö[email protected]
Regeringens proposition bifogad till pressmeddelandet på nätet www.om.fi