FI SV

Arbetsgrupp föreslår att förföljelse kriminaliseras och att bestämmelserna om yttrandefrihetsbrott lindras

Justitieministeriet 25.4.2012 7.00
Pressmeddelande -

Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår att bestämmelserna om yttrandefrihetsbrott ändras så de kan tillämpas i linje med Europeiska människorättsdomstolens rättspraxis. Arbetsgruppen föreslår ytterligare att skyddet för personer som blivit föremål för förföljelse och personer som blivit störda via kommunikationsmedier förbättras.

Straffen för spridande av information som kränker privatlivet och ärekränkning ska lindras

Arbetsgruppen föreslår att straffen som döms ut för spridande av information som kränker privatlivet och ärekränkning lindras och att området för straffbarhet begränsas. Genom reformen betonas att yttrandefriheten är en grundläggande rättighet. Europeiska människorättsdomstolen har i flera avgöranden ansett att Finland har brutit mot rätten till yttrandefrihet som garanteras i den europeiska människorättskonventionen.

För spridande av information som kränker privatlivet och ärekränkning ska enligt förslaget kunna dömas ut böter. Straffet för grovt spridande av information som kränker privatlivet och grov ärekränkning ska för sin del vara böter eller fängelse i högst två år. Att brottet sker genom ett massmedium eller genom att en uppgift eller antydan på något annat sätt görs tillgängligt för ett stort antal människor ska inte längre vara en grund för att anse ärekränkningen som grov. I fråga om de grova gärningsformerna ska det vara möjligt att företa husrannsakan.

Nytt är också det, att om information lämnas för att en fråga som är av vikt från allmän synpunkt ska kunna behandlas, ska detta inte anses som ett brott, om inte informationen tydligt överskrider det som kan anses som godtagbart. Detta bedöms med hänsyn till bl.a. informationens innehåll och form samt andra personers rättigheter. Enligt Europeiska människorättsdomstolen måste det finnas vägande skäl att ingripa i en allmän debatt om frågor som väcker allmänt intresse.

Ärekränkning och spridande av information som kränker privatlivet ska enligt förslaget vara målsägandebrott. Riksåklagaren ska dock kunna förordna att åtal ska väckas, om brottet har begåtts genom ett massmedium och ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks.

Reformen av bestämmelserna om yttrandefrihetsbrott ingår i regeringsprogrammet.

Bättre skydd för förföljda

Det föreslås att i strafflagen intas en ny bestämmelse om olaglig förföljelse. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet förutsätter att förföljelse kriminaliseras. Trots att skyldigheterna enligt konventionen till en stor del uppfylls genom straffbestämmelserna om olaga hot och brott mot besöksförbud, finns det dock luckor i området för straffbarhet.

Enligt förslaget skulle den som upprepade gånger hotar, följer efter, iakttar, kontaktar eller på något annat sätt som är jämförbart med dessa förföljer någon annan så att det är ägnat att skapa skräck eller ångest göra sig skyldig till olaglig förföljelse. Straffet för detta brott föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. Gärningen skulle vara ett målsägandebrott, men åklagaren skulle få väcka åtal om ett livsfarligt hjälpmedel har använts eller om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks.

Skyddet mot störande via kommunikationsmedier ska förbättras

Det föreslås att i strafflagen intas en ny straffbestämmelse om brott mot kommunikationsfrid som i princip ska omfatta alla meddelanden som skickas till kommunikationsmedier i syfte att störa. Enligt förslaget skulle den som upprepade gånger skickar meddelanden eller ringer till någon annan i syfte att störa så att gärningen är ägnad att orsaka betydande störning eller skada göra sig skyldig till brott mot kommunikationsfrid. Gärningen skulle vara ett målsägandebrott och straffet för brottet skulle vara böter eller fängelse i högst sex månader.

Bestämmelsen skulle utvidga straffbarheten av störande via kommunikationsmedier från störande via telefon eller mobiltelefon till att omfatta även andra kommunikationsmedier. Straffbarheten skulle inte heller längre vara bunden till att samtalet eller meddelandet tas emot på en plats som omfattas av hemfriden.

Ytterligare upplysningar:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Matti Marttunen,
tfn 09 160 67653
och sekreterare, lagstiftningsrådet Jussi Matikkala, tfn 09 1606 7707
e-post: förnamn.efternamn@om.fi

Arbetsgruppens betänkande