Rekommendationer för att säkerställa likabehandling i social- och hälsovårdsreformen

JustitieministerietSocial- och hälsovårdsministeriet 27.9.2018 14.08
Pressmeddelande

I en utredning som gavs ut i dag ges rekommendationer om hur språklig tillgänglighet kan garanteras i social- och hälsovårdsreformen. Enligt rekommendationerna bör serviceproducenterna se till att information ges kontinuerligt och via flera olika kanaler. När tjänster utvecklas ska det beaktas att klienter och patienter har olika bakgrunder och olika förutsättningar att använda social- och hälsotjänster.

För utredningen har man samlat in information om möjligheterna för olika språkgrupper, personer som använder tolkningstjänster och personer med funktionsnedsättning att få information och använda tjänsterna i de elektroniska tjänster och de försök med valfrihet som anknyter till reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. 

Med språklig tillgänglighet avses i utredningen att klienten eller patienten är medveten om tjänsterna, får service, blir förstådd samt förstår vårdanvisningarna och därmed själv kan ta ansvar för sin vård. För att säkerställa språklig tillgänglighet i social- och hälsovårdstjänster ges det i utredningen rekommendationer som gäller bl.a. dem som producerar eller ordnar social- och hälsotjänster, landskapsförvaltningen och invandrarorganisationer.

Språklig tillgänglighet en förutsättning för förverkligandet av klienters rättigheter 

I utredningen framhävs att man i informationen om social- och hälsovårdstjänster ska ta hänsyn särskilt till de grupper som riskerar att bli utsatta för diskriminering. I all kommunikation bör strävas efter ett lättläst språk och att informationsmaterial finns tillgängligt på olika språk. Information ska också ges via flera olika kanaler och spridas bl.a. via frivilligorganisationer.  

Språket är en del av tjänstens kvalitet och ofta också en förutsättning för att en person kan utöva sina andra rättigheter. I utredningen påpekas att för att man ska kunna använda sig av valfriheten måste det finnas jämförelseuppgifter bl.a. om tillgången till och kvaliteten av tjänster på eget språk. För att utveckla tjänsterna är det viktigt att följa hur klienter och patienter med olika språk använder tjänster.

I utredningen lyfter man också fram att språklig tillgänglighet ska beaktas redan då tjänsterna planeras. Därför bör olika minoritetsgrupper ges möjlighet att delta i planeringen, genomförandet och uppföljningen av tjänsterna. 

I utredningen rekommenderas också att den praxis som gäller anlitande av tolkar bör förenhetligas och att det ges riksomfattande anvisningar. För att främja språklig tillgång och likabehandling är det också viktigt att ägna uppmärksamhet åt personalens kompetens. Personalens språkkunskaper är viktiga, eftersom tillgång till tjänster på det egna språket förbättrar patientsäkerheten. Språkkunskaper kan också vara en konkurrensfördel för en serviceproducent. 

E-tjänster och informationssystem ska stöda de språkliga rättigheterna 

I utredningen påminns om att e-tjänster ska planeras så att de är tillgängliga för olika målgrupper. I e-tjänster ska man beakta bl.a. möjligheten att utnyttja distanstolkning och att de lämpar sig även för personer med sensorisk funktionsnedsättning. De elektroniska systemen, såsom patientdatasystemen, ska stöda produktionen, uppföljningen och utvärderingen av språkliga tjänster.

Utredningen genomfördes på justitieministeriets och social- och hälsovårdsministeriets initiativ. Den gjordes av Owal Group Oy mellan oktober 2017 och maj 2018.

Ytterligare information

SHM: projektchef Vuokko Lehtimäki, tfn 0295 163 256, vuokko.lehtimaki(@)stm.fi
JM: överinspektör Katriina Nousiainen, tfn 0295 150 275, katriina.nousiainen(@)om.fi